Ung och bidragsberoende
Skriftlig fråga 2007/08:793 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-02-15
- Inlämnad
- 2008-02-15
- Besvarad
- 2008-02-20
- Svar anmält
- 2008-02-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 februari
Fråga
2007/08:793 Ung och bidragsberoende
av Margareta Cederfelt (m)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
I dagarna har statistik från Socialmedicinska databasen redovisats som tyvärr visar att under 2006 var andelen ungdomar som erhållit ekonomiskt bistånd längre tid än tio månader högre än under tidigt 1990-tal. Ca 10 procent av ungdomar mellan 20 och 24 år fick ekonomiskt bistånd.
Glädjande nog har andel bidragstagare beräknat på hela befolkningen minskat till 4,3 procent. Uttryckt i absoluta tal var det 392 000 personer år 2006 som erhöll socialbidrag jämfört med ca 500 000 personer under tidigt 1990-tal. Tyvärr finns det också statistik från Socialstyrelsen som visar att den grupp i befolkningen som är beroende av bidrag under en längre tid inte minskat. Enligt statistiken finns det två parallella trender varav en visar att allt färre behöver stöd medan det också finns de som har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.
Ur detta perspektiv är det angeläget att alliansens arbetsmarknadspolitik hjälper denna grupp att bryta utanförskapet. Tyvärr tar det tid för att åstadkomma varaktiga förändringar.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ytterligare öka ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och slippa hamna i bidragsberoende?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:793 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2007/08:793 Ung och bidragsberoende
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Margareta Cerderfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ytterligare öka ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och slippa hamna i bidragsberoende.
Frågan är ställd mot bakgrund av en rapport från Socialstyrelsen, Individ- och familjeomsorg – Lägesrapport 2007, som glädjande visar att antalet personer som får ekonomiskt bistånd fortsätter att minska. Tyvärr visar rapporten också att andelen unga med långvarigt ekonomiskt bistånd var tre gånger högre 2006 än vad det var vid 1990-talets början.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra ungdomarnas förutsättningar att få arbete. För att öka efterfrågan på arbetskraft får arbetsgivare som anställer ungdomar mellan 18 och 24 år sedan den 1 juli förra året en nedsättning av arbetsgivaravgiften. Ungdomar har också möjlighet att få nystartsjobb redan efter sex månaders arbetslöshet.
Med syfte att förbättra matchningen infördes i december förra året jobbgarantin för ungdomar. Ungdomar mellan 16 och 24 år ska anvisas till jobbgarantin när de varit arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i tre månader. För att ge ungdomarna ett omfattande stöd, utan de inlåsningseffekter som de tidigare ungdomsprogrammen varit förenade med, ligger fokus i jobbgarantin på matchning och coachning. Matchningen och coachningen kan också kombineras med praktik och utbildning.
Inom Utbildningsdepartementets område har en särskild utredare tillsatts för att lämna förslag till en framtida struktur för gymnasieskolan senast den 31 mars i år. Arbetslivet och olika branscher har gett signaler om behovet av förändringar av utbildningarna. Studievägarna behöver anpassas till förändringarna inom olika bransch- och yrkesområden, och det finns också ett behov av att se över vilka förändringar som krävs i gymnasieskolans utformning för att fler elever ska klara utbildningen inom avsedd tid. I uppdraget ingår också att föreslå en utformning av en modern och flexibel lärlingsutbildning. Många yrkesinriktade program i den nuvarande gymnasieskolan är alltför teoretiska med för lite tid för fördjupning i yrkesämnena.
Regeringen anser att ungdomars utanförskap är mycket viktigt att bekämpa. Det senaste året har det gjorts en rad förändringar som syftar till just detta. Regeringen följer utvecklingen noga och om det visar sig behövas kommer vi att överväga ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.