Unesco-resolution om Tempelberget
Skriftlig fråga 2015/16:1142 av Birgitta Ohlsson (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-25
- Överlämnad
- 2016-04-25
- Anmäld
- 2016-04-26
- Svarsdatum
- 2016-05-04
- Besvarad
- 2016-05-04
- Sista svarsdatum
- 2016-05-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I en Unesco-resolution från den 11 april i år fråntas den för muslimer, kristna och judar heliga platsen Tempelberget religiös betydelse för judendomen. Det är de auktoritära arabstaterna Algeriet, Egypten, Libanon, Marocko, Oman, Qatar, och Sudan som ligger bakom denna historierevisionistiska resolution. I texten används uteslutande de arabiska benämningarna för platsen, al-Aqsa Mosque och al-Haram al-Sharif.
Detta är ett förödande och effektivt sätt att försöka radera platsens historia, och definitivt ett hinder mot en fredlig lösning på konflikten i området. För att Israel och Palestina ska kunna leva fredligt sida vid sida måste ömsesidig respekt visas. Irina Bokova, Unescos generalsekreterare, har offentligt motsatt sig beslutet som är av uppenbar politisk art. Flera västerländska demokratier tillika EU-medlemsstater röstade emot resolutionen. Tyvärr var Sverige inte en av dessa.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Varför har Sverige röstat för denna resolution?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1142 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1142 av Birgitta Ohlsson (L) Unesco-resolution om Tempelberget
Birgitta Ohlsson har frågat mig varför Sverige röstat för en Unesco-resolution om bland annat Haram-al-Sharif/Tempelberget i Jerusalem.
Den 12 april röstade Sverige tillsammans med Frankrike, Spanien och Slovenien samt 29 andra stater för en resolution i Unescos styrelse om kultur- och världsarvsfrågor av religiöst, politiskt och kulturhistoriskt värde för alla inblandade. Resolutionen handlade även om Gazas återuppbyggnad och utveckling.
Kretsen som röstade för utgjorde en överväldigande majoritet av medlemsstaterna i Unescos styrelse. En minoritet, sex stater, röstade nej. EU:s medlemsstater, representerade i styrelsen, röstade på tre olika sätt: fyra för, två avstående och fem emot.
Sverige verkade i förhandlingarna för en EU-gemensam linje. EU förhandlade med Palestina för att få igenom sina ändringsförslag. Vissa av dessa togs ombord, andra inte. När det stod klart att EU-rösten skulle splittras gjorde Sverige en samlad bedömning att vi, trots att EU inte fått gehör för alla synpunkter, ändå kunde rösta för tillsammans med tre andra EU-medlemsstater. Sverige har, beroende på resolutionens utformning, även vid tidigare tillfälle röstat för.
EU, inklusive Sverige, använder båda begreppen Haram al-Sharif/Tempelberget om området där Al-Aqsa-moskén ligger för att markera alla abrahamitiska religioners (judendom, kristendom och islam) historiska, kulturella och religiösa band till området och till Jerusalem. Regeringen betonar vikten av alla religioners tillträde till de heliga platserna. FN:s säkerhetsråd har i sitt uttalande den 17 september endast använt den arabiska termen Haram al-Sharif varför det också kan anses vara vedertaget språkbruk inom FN. Jag vill understryka att det således inte finns något i texten som syftar till att frånta platsen sin religiösa betydelse för judendomen.
När det gäller Gaza är den humanitära situationen allvarlig. Gazas isolering behöver brytas och återuppbyggnaden påskyndas.
Det är centralt att alla parter, både Palestina och Israel, samarbetar med Unesco och underlättar vårt globala gemensamma ansvar för kulturarvet.
Stockholm den 4 maj 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.