undervisning i teoretisk slöjd

Skriftlig fråga 1997/98:268 av Ask, Beatrice (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-12-15
Besvarad
1997-12-19
Anmäld
1998-01-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:268 av Beatrice Ask (m) till statsrådet Ylva Johansson om undervisning i teoretisk slöjd

Undervisningar visar att en mycket stor del av den utbildning som ges i grundskolan är teoretisk, vilket brukar framhållas som ett problem. En anledning brukar anses vara skolans oförmåga till nya arbetsformer. Ett exempel på osedvanlig kreativitet tycks dock vara införandet av teoretisk slöjd vid en skola i Falkenberg. Var tredje slöjdlektion är detta läsår teoretisk i helklass. Orsaken är att skolan inte anser sig ha råd med de mindre elevgrupper som elever i praktiskt arbete anses förutsätta.

Regeringens förslag om ändrad timplan i slöjd kommer om fler skolor övergår till att organisera undervisningen enligt Falkenbergsmodellen inte att innebära att eleverna ges mer tid att arbeta rent praktiskt. I stället är risken stor att undervisningen som rimligen inte ligger i linje med läroplanens intentioner att framstå som märklig.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga skolministern:

Vilka åtgärder avser skolministern att vidta för att pröva om bl.a. eleverna i Tullbroskolan i Falkenberg får den undervisning och når de resultat i slöjd som läroplanen och kursplanerna anger?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:268 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:268 om undervisning i teoretisk slöjd
    Statsrådet Ylva Johansson

Beatrice Ask har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att pröva om bl.a. eleverna i Tullbroskolan i Falkenberg får den undervisning och når de resultat i slöjd som läroplanen och kursplanen anger.

Riksdagen har nyligen beslutat om ökat antal timmar för slöjd i grundskolan. Skälen till utökningen är att de praktiskt-estetiska ämnena är betydelsefulla för att utveckla olika delar av elevernas personlighet och intressen. I de praktiskt-estetiska ämnena stimuleras andra sidor av elevernas begåvning än i de mer teoretiska ämnena. Enligt kursplanen skall slöjdämnet öva elevernas skapande, manuella och kommunikativa förmåga. Eleverna var också mest positiva till ämnet slöjd i den nationella utvärderingen av skolan. Där kunde man enligt eleverna få utlopp för kreativiteten och hade stort inflytande över arbetet.

När det gäller Tullbroskolan i Falkenberg så kan jag inte som skolminister gå in på förhållandena vid enskilda skolor på basis av uppgifter i en tidningsartikel. Jag vill ändå framhålla att undervisningen i ämnet slöjd inte får vara ensidigt teoretisk om målen i kursplanen skall kunna nås. Jag delar Beatrice Asks uppfattning att alltför litet tid för praktiskt arbete inte heller kan ligga i linje med läroplanens intentioner. Kommunerna har ansvaret för att målen i läroplanen och kursplanerna uppnås.

Resursfrågan är en kommunal angelägenhet, men man kan varken från skolan eller kommunen hävda resursbrist som en ursäkt för att eleverna inte skall ges förutsättningar att nå målen.

I de fall som skolan inte når upp till de nationella målen som uttrycks i skollag, skolformsförordningarna eller i läro- och kursplanerna kan Skolverket göra en tillsyn i kommunen, antingen på eget initiativ eller på grund av en eventuell anmälan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.