Undervisning i faktakoll för småbarn

Skriftlig fråga 2024/25:1399 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-08-27
Överlämnad
2025-08-28
Besvarad
2025-09-03
Svarsdatum
2025-09-03
Sista svarsdatum
2025-09-03
Anmäld
2025-09-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

 

I flera länder har man börjat integrera undervisning för småbarn i hur man faktakollar, ibland redan i förskolan. Detta initiativ är ett svar på den allt större mängd information som sprids dagligen, inte sällan med felaktigheter och vilseledande uppgifter. I en tid då artificiell intelligens och digitala plattformar gör att informationen kan spridas näst intill okontrollerat är det viktigare än någonsin att barn och unga lär sig att särskilja vad som är sant från vad som är falskt.

För många vuxna är det en utmaning att navigera i ett informationslandskap fyllt av desinformation och konspirationsteorier. För barn och unga kan det vara ännu svårare, eftersom de ofta saknar verktygen för att bedöma källornas trovärdighet eller förstå hur informationen kan vara manipulerad eller felaktig. Det sprids i dag många felaktiga påståenden, ibland helt oavsiktligt, andra gånger med avsikten att vilseleda eller påverka opinionen. Detta kan få allvarliga konsekvenser, från politisk påverkan till att ungdomar tar dåliga hälsobeslut eller sprider desinformation vidare. I grund och botten blir kunskapen bland vanliga medborgare att tackla spridningen av desinformation en fråga om vårt civilförsvar. Det finns därför goda skäl att i Sverige, som ett av de mest välfungerande demokratiska länderna i världen, ta ett medvetet grepp för att ge barnen de rätta verktygen att hantera information.

Att lära barn att kritiskt granska det de möter, att förstå vad en pålitlig källa är och att kunna faktakolla är avgörande för att de ska växa upp till vuxna som kan delta i demokratin på ett informerat sätt. Genom att integrera dessa färdigheter i skolan och förskolan kan vi stärka barnens förmåga att själva söka, värdera och värna sanningen i en värld där informationen hastigt förändras och sprids. Det handlar om att rusta framtidens medborgare för en komplex och digital värld, där kritiskt tänkande är en ovärderlig tillgång.

Mot bakgrund av detta önskas utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson svara på följande fråga:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att snabba på utbildningen för unga i att tänka kritiskt och faktakolla, och kan ministern tänka sig att verka för att detta ska införas även för förskolebarn?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1399 besvarad av Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

Svar på fråga 2024/25:1399 Undervisning i faktakoll för småbarn

till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)

 

Svar på fråga 2024/25:1399 av Markus Wiechel (SD)
Undervisning i faktakoll för småbarn

Markus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att snabba på utbildningen för unga i att tänka kritiskt och faktakolla, och om jag kan tänka mig att verka för att detta ska införas även för förskolebarn.

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt är en grundförutsättning för att vara en del av ett demokratiskt samtal, att förstå sin omvärld och sin roll i den. Det är av yttersta vikt att alla elever ges förutsättningar att utveckla dessa färdigheter.

För att barn och elever ska lära sig att kritiskt värdera information behöver det dock säkerställas att de tidigt får grundläggande färdigheter i att läsa och skriva. Regeringen genomför därför omfattande satsningar för att ta tillbaka skolan till grunderna. Nyligen beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag i propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143). Genom att ersätta förskoleklassen med en första årskurs får eleverna bättre möjligheter att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

Jag vill även understryka att förbättrade kunskapsresultat är en prioriterad fråga för regeringen. Ämneskunskaper är en viktig grund för att elever ska kunna ha ett kritiskt förhållningssätt till den information som finns runt dem. En viktig del i att skapa en stark kunskapsskola är därför att se till att läroplanerna främjar elevernas lärande och riktar undervisningen mot sådant som de behöver i den fortsatta skolgången och senare i livet. Läroplansutredningen har i betänkandet Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) bl.a. lämnat förslag som innebär att undervisningen i de tidiga årskurserna i högre grad inriktas mot fakta, grundläggande kunskaper och färdigheter och att mer komplexa krav införs stegvis. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen har fattat beslut om ändringar i förskolans läroplan som gäller från den 1 juli 2025. Förändringarna innebär bland annat att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Dessutom har det gjorts ändringar för att ytterligare betona vikten av läsning i förskolan. Förskollärare har fått ett tydligare ansvar för att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt för valet av arbetssätt och lärverktyg. Genom ändringarna i förskolans läroplan kommer små barn att mötas av fler böcker och färre skärmar i förskolan och därmed få bättre förutsättningar att utveckla grundläggande färdigheter.

Jag och regeringen har med förändringarna i förskolans läroplan skapat bättre förutsättningar för förskolan att ge små barn de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna inta ett kritiskt förhållningssätt.

 

 

 

Stockholm den 2 september 2025

 

 

 

Simona Mohamsson

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.