Underlag för ansökan om gruvdrift
Skriftlig fråga 2021/22:1763 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-21
- Överlämnad
- 2022-06-21
- Anmäld
- 2022-06-22
- Svarsdatum
- 2022-06-29
- Sista svarsdatum
- 2022-06-29
- Besvarad
- 2022-06-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
I gruvnationerna Kanada och Australien är börsnoterade bolag skyldiga att publicera samtliga tekniska och ekonomiska rapporter, från förarbetet inför en eventuell gruvstart till färdigställande av gruva, på webbplatsen sedar.com. Det är en viktig funktion som ger företagets aktieägare, finansinspektion och sakägare möjlighet att följa och kontrollera processtegen fram till färdig gruva. Det ger även ovannämnda intressenter möjlighet att följa de ekonomiska förutsättningarna så att finansiering är säkerställd i projektets olika skeden. Sverige saknar en liknande funktion.
I Sverige bygger miljötillståndet bara på det första steget i dessa nationers första processteg. Detta steg är lika i grunden för både Sverige och dessa nationer och kallas Scoping Study eller Preliminary Economic Assessment (PEA). Detta steg är bara noggrant till ± 50 procent. I Kanada och Australien måste de efterföljande stegen fram till miljögodkännande och finansiering genomföras med transparens i två steg fram till en noggrannhet på ± 10 procent. De två sista stegen är det ingen i Sverige som bryr sig om. En gruva kan alltså få ett miljötillstånd och startas på en nästan obefintlig sannolikhet att vara lönsam.
Dessa skillnader i grundlighet och krav på dokumentation kan få avgörande konsekvenser för miljön. Den bristande transparensen försvårar också för sakägare och aktieägare att följa processen, då bolaget under projektets gång kan leverera nya underlag som inte beaktar bland annat äldre information.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att regelverket som styr koncessionsfrågorna i Sverige ska leva upp till internationell standard?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1763 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Svar på fråga 2021/22:1763 av Betty Malmberg (M) Underlag för ansökan om gruvdrift
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att regelverket som styr koncessionsfrågorna i Sverige ska leva upp till internationell standard.
Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineral och metall som är viktiga för en grön omställning.
En förutsättning för att meddela en bearbetningskoncession är att en fyndighet som sannolikt kan tillgodogöras ekonomiskt har blivit påträffad. Detta kallas malmbevisning som ska visa huruvida mineraltillgången är tillräcklig för ekonomisk lönsamhet. Malmbevisningen ställer stora krav på en sökande att redovisa uppgifter om undersökningsresultat samt de ekonomiska förutsättningarna för en eventuell utvinning och bearbetning av fyndigheten. Bevisningen görs i regel utifrån internationella standarder.
Därutöver använder medlemmar i den svenska branschorganisationen för gruv- och mineralnäringen, Svemin, en gemensam standard och vägledning och i deras etiska regler framgår att The Pan European Reserves and Resoursec Reporting Committee ska följas som är en internationell standard för rapportering som bl.a. omfattar mineralresurs, mineralreserv och mineraltillgång.
Regeringen har tillsatt en utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01) med uppdrag att bl.a. analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att bättre hänsyn kan tas både till ett projekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta. Utredningen ska lämna sitt betänkande i slutet av oktober 2022.
Stockholm den 28 juni 2022
Karl-Petter Thorwaldsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.