underkända elever i årskurs 9
Skriftlig fråga 1999/2000:1309 av Vänerlöv, Ingemar (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-11
- Besvarad
- 2000-08-24
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 augusti
Fråga 1999/2000:1309
av Ingemar Vänerlöv (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om underkända elever i årskurs 9Antalet elever som går ut grundskolan utan att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska fortsätter att öka enligt nya siffror från Skolverket. Aldrig tidigare har så många elever gått ut grundskolan utan att vara behöriga till ett nationellt program på gymnasiet.
När vårterminen slutade hade 10,5 % av 9:orna, vilket är ca 10 500 elever, inte fått behörighet till gymnasiestudier. 1999 var det 9,7 % av eleverna i årskurs 9 som inte fick godkänt i de tre kärnämnena och 1998 var det 8,6 %.
Detta är mycket allvarligt, inte bara därför att det blir ett brott i en naturlig studiegång. Minst lika allvarligt är vad det innebär för den unga människan att tidigt i livet få uppleva att man, kanske trots ansträngningar, inte räcker till, inte blir godkänd. Dylika upplevelser i tonåren kan prägla dessa ungdomars liv med bristande självförtroende och dålig självkänsla under en lång följd av år, kanske hela livet.
Min fråga till skolminister Ingegerd Wärnersson är:
Vilka åtgärder ämnar skolministern vidtaga för att komma till rätta med problemen i grundskolan som lett till att alltfler elever i årskurs 9 ej fått godkänt i de tre kärnämnena svenska, matematik och engelska?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1309 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:1309 om underkända elever i årskurs 9
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Ingemar Vänerlöv har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att komma till rätta med problemen i grundskolan som lett till att fler elever i årskurs 9 inte fått godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik våren 2000 än året innan.
Ingemar Vänerlöv tar upp det problem som sysselsätter mig och alla som har ansvar för skolan. Vi kan inte vara nöjda när 10,5% av eleverna i år 9 inte har godkända betyg i de ämnen som behövs för att de ska bli behöriga att tas emot på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan. Som Ingemar Vänerlöv påpekar kan det för varje ung människa som upplever detta innebära en knäck för självförtroendet och en känsla av att inte räcka till. Nu ska man dock komma ihåg att det inte finns några "underkända" betyg i grundskolan. Om man inte fått betyg i ett ämne är det möjligt att reparera detta inom grundskolans ram, genom prövning eller på ett individuellt program i gymnasieskolan.
Regeringen har varit uppmärksam på problemet med otillräcklig måluppfyllelse ända sedan det nya betygssystemet började verka våren 1998. Skolverket fick redan i förra årets regleringsbrev ett uppdrag att "gå bakom siffrorna" och göra en analys av vilka faktorer det är som avgör vilka elever som inte får godkänt. Uppdraget kommer att delredovisas den 1 oktober 2000. Hela uppdraget slutredovisas den 1 maj 2001.
Regeringen kan bidra till ökad måluppfyllelse genom ökade statsbidrag, medel till kompetensutveckling av lärare, översyn av styrdokumenten och lärarutbildningen, utvärderingsinsatser samt skärpta krav på kommunernas kvalitetsredovisning. Insatser på alla dessa områden har gjorts under mandatperioden. Den aviserade satsningen i årets vårproposition i form av 200 miljoner kronor under 2001 och 2002 med inriktningen att stärka basfärdigheter och specialpedagogik realiseras i höstens budgetproposition. Regeringen kommer också att inom kort förändra Skolverkets uppdrag till att mer aktivt granska och stödja kommuner och skolor som behöver hjälp.
Dessa åtgärder på nationell nivå är dock verkningslösa om inte kommunerna analyserar sina egna resultat och sätter in åtgärder där det behövs, företrädesvis i de tidiga åren. Ett sådant utvecklat kvalitetsarbete har också medfört glädjande förbättringar, t.ex. i Göteborg. På många håll pågår ett mödosamt förbättringsarbete som jag är övertygad om kommer att ge resultat på längre sikt.
Det är varje kommuns ansvar att analysera sina egna resultat och vidta åtgärder. Resultaten varierar dock stort mellan skolor och mellan kommuner. Många kommuner har satsat t.ex. på sommarskolor, vilket har lett till att ett antal elever ändå till slut kommer in på ett nationellt program. Trots detta finns det ändå elever som inte uppnår målen i år 9 eftersom de har så stora kunskapsluckor att de inte går att fylla på en sommar. Delvis beror detta på att vissa skolors problem inte enbart är skolans problem utan även hela samhällets, t.ex. segregation, torftiga språkmiljöer, sociala problem etc. Därför gör regeringen långsiktiga insatser på en rad sådana områden, t.ex. allmän förskola, storstadssatsningen med insatser för invandrarelevers språkutveckling, en ny lärarutbildning, försöksverksamhet med utbildning utan timplan etc. Vi måste också utveckla kunskaperna om vilka faktorer som gör att vissa skolor, trots svåra förutsättningar, når goda resultat.
Att öka måluppfyllelsen i grundskolan är en högt prioriterad fråga för mig som skolminister och hela regeringen. Även om jag inte tror att siffrorna speglar någon nationell katastrof eller kris, innebär ändå varje uteblivet godkänt betyg en utmaning som både staten och kommunen måste anta.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.