underhållsstöd
Skriftlig fråga 2001/02:600 av Lindstedt-Staaf, Ester (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-25
- Anmäld
- 2002-01-29
- Besvarad
- 2002-02-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 januari
Fråga 2001/02:600
av Ester Lindstedt-Staaf (kd) till finansminister Bosse Ringholm om underhållsstödFörsäkringskassan bedömer storleken på underhållsstöd efter skattemyndighetens uppgifter om den enskildes taxeringsbara inkomst. Även om skattemyndighetens bedömning av den taxeringsbara inkomsten överklagas, används detta (högre) belopp som underlag för underhållsstöd.
En person med låg inkomst har dålig marginal ekonomiskt. En hastigt påkommen utgift kan då medföra betalningssvårigheter och betalningsanmärkningar. För vissa blir situationen sådan att underhållsstödet måste tas in via indrivning genom kronofogdemyndigheten, oavsett om skattemyndighetens uppgifter överklagats.
Även om överklagandet vinner gehör, försvinner inte betalningsanmärkningen, vilket kan orsaka den enskilde stor skada. Det förefaller orimligt att försäkringskassans beräkning av underhållsstödet kan få sådan effekt.
Enligt 8 § datalagen ska en registeransvarig (i detta fall kronofogdemyndigheten) utan dröjsmål företa skälig utredning om det förekommer anledning till misstanke att en personuppgift som ingår i ett personregister är oriktig eller missvisande. En oriktig eller missvisande uppgift ska rättas, ändras eller uteslutas.
Hur avser statsrådet verka för att förhindra att felaktiga och överklagade uppgifter från skattemyndigheten leder till betalningsanmärkningar i samband med utbetalning av underhållsstöd?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:600 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
den 4 februari
Svar på fråga 2001/02:600 om underhållsstöd
Finansminister Bosse Ringholm
Ester Lindstedt-Staaf har frågat mig hur jag avser verka för att förhindra att felaktiga och överklagade uppgifter från skattemyndigheten leder till betalningsanmärkningar i samband med underhållsstöd.
Frågan har ställts mot bakgrund av att den som är underhållsskyldig i vissa fall ska ersätta staten för belopp som har betalats ut som underhållsstöd till den bidragsberättigade. Ett sådant beslut av försäkringskassan att fastställa ett återbetalningsbelopp grundas på skattemyndighetens beslut om taxering. Den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet kan alltså bli för högt beräknad om taxeringen blir för hög.
Ett beslut om återbetalningsskyldighet gäller genast om inget annat anges i beslutet. Detta betyder bl.a. att det fastställda beloppet ska betalas även om beslutet har överklagats. Obetalda belopp ska lämnas till indrivning.
Det finns dock möjlighet att begära anstånd med betalning av återbetalningsbeloppet. Skäl för anstånd kan t.ex. föreligga om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som ligger till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten och det framstår som sannolikt att taxeringsbeslutet kommer att ändras.
Om återbetalningsbeloppet senare sänks, vilket bl.a. kan ske om taxeringen sänks, återkallas beloppet från kronofogdemyndigheten. Uppgiften i registret är emellertid inte felaktig på det sätt som avses i registerlagstiftningen, eftersom den återbetalningsskyldige faktiskt har haft en obetald skuld.
Jag vill emellertid erinra om de ändringar som så sent som förra året genomfördes i sekretesslagen och kreditupplysningslagen bl.a. för att stärka integritetsskyddet för personer som har skulder antecknade i kronofogdemyndighetens register. Ändringarna innebär i korthet att den som har fått sin skuld återkallad, eller har betalat hela sin skuld till kronofogdemyndigheten, utan att denna har behövt fatta något beslut om utmätning eller liknande, inte längre blir föremål för betalningsanmärkning under förutsättning att verkställighet inte har sökts eller söks för annan förpliktelse inom två år före eller efter den aktuella förpliktelsen.
Jag avser inte att nu vidta några ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.