Undantag i Dublinförordningen
Skriftlig fråga 2005/06:2031 av Ekström, Anne-Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-17
- Besvarad
- 2006-08-30
- Besvarad
- 2006-08-31
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:2031 av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Barbro Holmberg (s)
Undantag i Dublinförordningen
I dag gäller enligt Dublinförordningen att det är det första land som en asylsökande kommer till som ska pröva rätten till asyl. Möjlighet till undantag finns dock. Det har visat sig att Sverige inte använder sig av denna rätt. Nu senast har ett fall i Skellefteå uppmärksammats med ett litet barn på 1,5 år och en mamma som är svårt traumatiserad efter upplevelser både i hemlandet och i det land där de sökte asyl först, Cypern. Det är omänskligt att skicka tillbaka familjen dit.
Den 19 maj fattade riksdagen ett beslut om ett tillkännagivande till regeringen att möjligheten till undantag måste användas i större omfattning.
Följande reservationstext i socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU10 fick bifall av en majoritet i riksdagen:
”Flyktingbegreppet tolkas olika av EU:s medlemsstater. Principen om non-refoulement och Dublinförordningen kan därvid hamna i konflikt med varandra. Sverige bör därför i högre grad utnyttja möjligheten till undantag och tillämpa en betydligt mer generös tolkning av Dublinförordningen, t.ex. vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn, varvid prövningen bör ske i Sverige. Asylansökningar skall alltid prövas individuellt.”
Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit för att uppfylla riksdagens tillkännagivande om Dublinförordningen?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:2031 besvarad av Barbro Holmberg
den 30 augusti
Svar på fråga 2005/06:2031 om undantag i Dublinförordningen
Statsrådet Barbro Holmberg
Anne-Marie Ekström har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att uppfylla riksdagens beslut den 19 maj 2006 angående möjlighet till undantag från Dublinförordningens regler om vilket land som ska pröva en ansökan om asyl.
EU:s medlemsstater är samtliga parter till 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning och är också bundna av internationella regler om mänskliga rättigheter. EU:s medlemsstater är alla rättsstater och har i princip samma förutsättningar att tillgodose asylsökandes rättigheter. Regeringen stöder EU:s strävan mot ett gemensamt asylsystem.
Dublinförordningens regler om vilken stat som ansvarar för prövningen av en asylansökan som lämnas in i någon av medlemsstaterna bygger på en vedertagen princip i den internationella asylrätten: att en person som flyr undan förföljelse i sitt hemland ska söka skydd i det första land där han eller hon har möjlighet att göra det. Förordningen motverkar på så vis att personer söker asyl i flera stater i unionen, men garanterar samtidigt varje tredjelandsmedborgare som söker asyl i EU att få sin sak prövad i någon av medlemsstaterna. Av denna anledning anser jag att förordningen har ett stort värde och att ansvarsreglerna i den i princip ska upprätthållas.
Ett översynsarbete av Dublinförordningen pågår för närvarande. Som ett första steg i detta arbete avser kommissionen att under hösten presentera en utvärdering. Behovet av ytterligare insatser bedöms därefter utifrån resultatet av kommissionens översyn.
Jag vill i sammanhanget understryka att beslutande myndighet, enligt de undantagsregler som finns i Dublinförordningen, redan i dag har ett betydande utrymme att låta asylprövning ske i Sverige i fall av aktuellt slag. Det gäller till exempel när överföring till en annan medlemsstat inte bedöms kunna ske av praktiska skäl eller av skäl hänförliga till den sökandes personliga förhållanden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.