tystnadsplikten för präst eller biskop
Skriftlig fråga 2001/02:1006 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-08
- Anmäld
- 2002-04-16
- Besvarad
- 2002-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1006
av Tuve Skånberg (kd) till justitieminister Thomas Bodström om tystnadsplikten för präst eller biskopJustitieombudsmannen har beslutat åtala Stockholms biskop Caroline Krook för tjänstefel, eftersom hon vägrat att efterleva kammarrättens beslut att 350 personliga brev från stiftets präster till henne skulle registreras som allmän handling. Här har en biskops eller prästs tystnadsrätt och tystnadsplikt kommit i konflikt med kravet på dåvarande statskyrkan att hantera skrivelser på samma sätt som offentlig handling i ett statligt verk.
Hur ämnar justitieministern agera för att tystnadsrätten och tystnadsplikten ska värnas i relation till övrig lagstiftning?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1006 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
Svar på fråga 2001/02:1006 om tystnadsplikten för präst eller biskop
Kulturminister Marita Ulvskog
Tuve Skånberg har frågat hur justitieministern ämnar agera för att tystnadsrätten och tystnadsplikten ska värnas i relation till övrig lagstiftning. Frågan har överlämnats till mig.
Tuve Skånbergs fråga rör bestämmelserna om allmänna handlingar och handlingsoffentlighet inom Svenska kyrkan och om prästers tystnadsplikt, såväl före som efter den 1 januari 2000, dvs. när relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ändrades.
Före relationsändringen var Svenska kyrkan en del av det allmänna, vilket bl.a. innebar att kyrkans myndigheter omfattades av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. Handlingar som kommit in till eller upprättats hos en kyrklig myndighet och förvarades där är en allmän handling som alltså omfattas av bestämmelserna om handlingsoffentlighet och sekretess. I tryckfrihetsförordningen görs dock undantag för handlingar som är avsedda för mottagaren endast som "innehavare av annan ställning". En handling som omfattas av undantaget utgör inte en allmän handling och faller alltså inte under bestämmelserna om handlingsoffentlighet. I rättspraxis har ett brev som ställts till en biskop i dennes egenskap av pastor pastorum inte ansetts som allmän handling, varvid har uttalats bl.a. att det krävs att den aktuella handlingen har ett starkt inslag av själavård med religiösa aspekter eller att skrivelsen är av mycket ömtålig och privat natur, som när det t.ex. gäller personlig rådgivning.
De ändrade relationerna med staten innebar att Svenska kyrkan lämnade det allmänna. De handlingar som tillkommer i kyrkans verksamhet efter relationsändringen omfattas inte av den offentligrättsliga regleringen om handlingsoffentlighet och sekretess annat än när det rör begravningsverksamheten samt hanteringen av den kyrkoantikvariska ersättningen. För kyrkans handlingar i övrigt gäller i stället en inomkyrkligt reglerad handlingsoffentlighet. För handlingar från tiden före relationsändringen gäller dock fortfarande den offentligrättsliga regleringen.
Före relationsändringen gällde enligt dåvarande kyrkolagen (1992:300) tystnadsplikt för den som var eller hade varit behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst i Svenska kyrkan i fråga om uppgifter som han eller hon därvid hade erfarit under bikt eller enskild själavård. Brott mot tystnadsplikten var straffsanktionerad enligt en bestämmelse i brottsbalken. Denna straffsanktionerade tystnadsplikt för Svenska kyrkans präster upphörde att gälla i och med relationsändringen, men gäller fortfarande för uppgifter som anförtrotts före den 1 januari 2000. Frågan om tystnadsplikt för uppgifter som lämnas efter den tidpunkten är dock enbart en inomkyrklig angelägenhet.
I detta sammanhang ska också nämnas att det enligt rättegångsbalken är förbjudet att höra en präst inom Svenska kyrkan @ eller inom annat trossamfund @ om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård. Detta förbud gällde även före den 1 januari 2000.
Som framgår ovan ändrades alltså den offentligrättsliga regleringen om handlingsoffentlighet, sekretess och tystnadsplikt inom Svenska kyrkan i samband med stat@kyrka-reformen och dessa frågor är numera till helt övervägande del föremål för en inomkyrklig reglering. Det är inte aktuellt att göra några förändringar i dessa avseenden. Det enskilda ärende som Tuve Skånberg nämner kan jag givetvis inte kommentera.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.