Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tyskland och den gemensamma säkerhetspolitiken

Skriftlig fråga 2002/03:551 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-19
Inlämnad
2003-02-19
Besvarad
2003-02-26
Besvarad
2003-02-27
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 februari

Fråga 2002/03:551

 av Sten Tolgfors (m) till utrikesminister Anna Lindh om Tyskland och den gemensamma säkerhetspolitiken

Att Tyskland inte ens efter ett beslut i FN:s säkerhetsråd säger sig kunna stödja användningen av våld för att avväpna Irak är mycket allvarligt. Det minskar trycket på Bagdad att efterkomma FN:s krav på avrustning, samt på redovisning av att Irak förstört kvarvarande massförstörelsevapen, i enlighet med tidigare FN-resolutioner. Därmed ökar Tysklands agerande de facto risken för att krig verkligen ska bryta ut.

Tysklands agerande är allvarligt också för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU. EU:s krishanteringsförmåga bygger ytterst på legitimiteten i säkerhetsrådets resolutioner.

Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att förmå Tyskland att sluta agera på ett sätt som äventyrar trovärdigheten i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:551 besvarad av Anna Lindh

den 27 februari

Svar på fråga 2002/03:551 om Tyskland och den gemensamma säkerhetspolitiken

Utrikesminister Anna Lindh

Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att förmå Tyskland att sluta agera på ett sätt som äventyrar trovärdigheten för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Det är inte bara Tyskland som kan sägas ha äventyrat enigheten i EU när det gäller Irakfrågan. Det finns även andra medlemsstater som har drivit en egen linje i frågan utan samordning inom EU. Det internationella samfundets enighet i frågan om Irak är av stor betydelse för att kunna upprätthålla trycket mot Saddam Hussein. EU har härvidlag en viktig roll att spela.

I Europeiska rådets uttalande, från den 17 februari, konstaterades bland annat att nedrustningen av Irak förblir den övergripande målsättningen, vilket i första hand bör uppnås på fredlig väg. EU konstaterade vidare att FN står i centrum för processen och att man stöder säkerhetsrådet i dess arbete. EU betonade att ett krig inte är oundvikligt, och att ett eventuellt militärt ingripande var att betrakta som ett sista alternativ. EU gav vidare fullt stöd åt inspektörerna och tid åt fortsatta inspektioner, men sade också att inspektioner inte kunde pågå i oändlighet.

Sverige har verkat för att uppnå enighet inom EU avseende Irakfrågan. Det var därför glädjande att samtliga EU:s medlemsstater enades kring Europeiska rådets uttalande. Det nya resolutionsutkastet, som förelades säkerhetsrådet den 24 februari, har dock igen påvisat skilda åsikter inom EU. Skiljelinjen är huruvida inspektionerna ska ges mer tid eller ej. EU:s medlemsstater delar dock fortsatt målsättningen att Irak ska förmås att nedrusta. Det är regeringens förhoppning att insikten om vikten av ett enigt internationellt samfund styr de enskilda ländernas överväganden så att EU kan förbli enat, och att enighet i Irakfrågan även kan uppnås i FN:s säkerhetsråd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.