Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tyska på högskolan

Skriftlig fråga 2004/05:1202 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-10
Inlämnad
2005-03-10
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 mars

Fråga 2004/05:1202

 av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om tyska på högskolan

Drygt 90 miljoner människor bor i tysktalande landområden. Dessa områden är viktiga för Sveriges export och internationella kontakter. Därför är det oroväckande att Högskoleverkets senaste granskning visar att allt färre studerar tyska på Sveriges högskolor. På fem år har antalet helårsstudenter minskat med 25 %. Antalet lärosäten som erbjuder studier i tyska upp till magisternivå har minskat från 17 till 11 under de senaste två åren. Fortsätter dessa minskningar så riskerar ett språkligt och kulturellt perspektiv att försvinna för kommande generationer.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka intresset för studier i tyska på högskolan?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1202 besvarad av Leif Pagrotsky

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1202 om tyska på högskolan

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka intresset för studier i tyska på högskolan.

Regeringen har vid flera tillfällen betonat betydelsen av goda språkkunskaper. Språkkunskaper är avgörande för rörligheten i Europa och andra delar av världen, såväl för arbete och studier som för turism och handel. Språkkunskaper bidrar också till att utveckla förståelse, respekt och tolerans för andras språk och kultur. Därför har Sverige också ställt sig bakom det gemensamma utbildningsmålet inom EU att ge alla barn och ungdomar möjlighet att lära sig två främmande språk utöver det egna modersmålet.

Högskoleverkets granskning av ämnet tyska visar att utbildningarna håller god kvalitet och att lärarna har hög kompetens. Utvärderingen visar även att antalet studenter liksom antalet lärosäten som anordnar kurser i tyska minskat de senaste åren. Samma utveckling har skett vad gäller till exempel franska och italienska.

En av anledningarna till den rådande situationen för språkutbildningarna är att färre elever i gymnasieskolan studerar språk i dag jämfört med i det tidigare linjesystemet. I dagens kursutformade gymnasieskola har eleverna större valfrihet att välja kurser. Många elever väljer då andra kurser. Både antalet gymnasieelever som läser språk på nybörjarkurser och fortsättningskurser har minskat markant de senaste åren. Det minskade intresset för språk, och i synnerhet tyska, medför att allt färre elever får behörighet att söka kurser i andra språk än engelska och spanska vid universitet och högskolor.

I mars 2003 gav regeringen en särskild utredare ett uppdrag i vilket det ingick att se om tillträdesreglerna för högre utbildning kunde användas för att stimulera till ökade språkstudier i gymnasiet. Betänkandet Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29) presenterades i januari 2004 och i det föreslogs bland annat att gymnasiebetygen i språk ska ges extra poäng vid antagning till högskoleutbildning. Detta skulle uppmuntra till språkstudier i gymnasieskolan och därmed sannolikt ha en positiv effekt på antalet studenter som kan välja att läsa språk vid universitet och högskolor.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen i utredningen, men inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över hur situationen för språkutbildningarna kan förbättras och förslag håller på att formuleras.

Det är dock viktigt att poängtera att det är fullt möjligt för lärosätena att genomföra en koncentration och en samverkan kring språkämnen, både nationellt och internationellt. Sådana diskussioner förs redan i dag bland annat mellan lärosätena i Mälardalen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.