TVreklam riktad mot barn
Skriftlig fråga 1996/97:690 av Ewa Larsson (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-07-10
- Besvarad:
- 1997-08-13
den 10 juli
Fråga 1996/97:690 av Ewa Larsson (mp) till kulturministern om TV-
reklam riktad mot barn
EU-domstolen gav på onsdagen TV 3 fritt fram att sända barnreklam.
Det är, fastslår domstolen, sändarlandets regler som skall gälla för sänd-
ningar som sprids över EU-ländernas gränser. Därmed får Sverige inte
förbjuda barnreklam i TV-kanaler som sänder från andra länder. Barn-
reklam i TV 4 går därmed fortfarande att stoppa, men inte barnreklam i
TV 3.
Domen kom sedan KO vänt sig till EU-domstolen för att få svar på
om det svenska förbudet mot TV-reklam riktad till barn under tolv år
också omfattar barnreklam i kanaler som sänds från andra europeiska
länder.
Sveriges hållning i bamreklamsfrågan har tidigare varit självklar och
inneburit att man agerat mot barnreklam som ett led i strävan att skydda
utsatta grupper. Då barn har svårt att värja sig mot reklam är de en
mycket tacksam målgrupp för företag som vill sälja produkter riktade mot
barn. EU:s dom kommer i praktiken innebära att det är fritt fram för alla
satellitburna kanaler att sända barnreklam, dvs. att utbudet barnreklam i
svensk television kommer att öka avsevärt.
Min fråga till kulturminister är därför:
Avser kulturministern agera mot att en helt ny kommersiell TV-kultur,
riktad mot barn, nu införs i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:690 besvarad av Kulturminister Marita Ulvskog
den 13 augusti
Svar på fråga 1996/97:690
Kulturminister Marita Ulvskog
Ewa Larsson har frågat mig om jag avser att agera mot att en helt ny
kommersiell TV-kultur, riktad mot barn, nu införs.
Ewa Larssons fråga är föranledd av EG-domstolens dom i det s.k.
bamreklammålet. Domen kom sedan den svenska Marknadsdomstolen
hade begärt ett förhandsbesked i fråga om tolkningen av EG-rätten. Bak-
grunden var att Konsumentombudsmannen med stöd av marknadsförings-
lagen hade väckt talan mot en svensk annonsör som låtit sända viss re-
klam i TV 3, som är ett programföretag som lyder under brittisk lagstift-
ning, och i TV 4 som är ett svenskt programföretag.
Radiolagstiftningens förbud mot reklam riktad till barn under 12 år
gäller endast svenska programföretag. EG-domstolens dom hindrar inte
Sverige från att tillämpa bestämmelsen mot de dominerande TV-bolagen
i Sverige. Vad domstolen slår fast är att Sverige inte får tillämpa bestäm-
melsen om förbud mot barnreklam på sändningar från andra medlemssta-
ter.
Vad gäller annonsörer är det marknadsföringslagen som gäller. EG-
domstolen har slagit fast att TV-direktivet inte hindrar medlemsstaterna
att tillämpa generella föreskrifter till skydd för konsumenter och minder-
åriga på TV-reklam som sänds från andra medlemsländer, under förut-
sättning att ingreppet inte hindrar återutsändning i egentlig mening av
TV-sändningar från andra medlemsstater. Det innebär att det i princip
inte finns något hinder att tillämpa marknadsföringslagen mot en annon-
sör som låter sända reklam från ett annat medlemsland.
Först efter Marknadsdomstolens avgörande av de mål som föranlett
förhandsbeskedet kan vi få ytterligare klargörande av frågan.
Därutöver vill jag påminna om att det inte är fritt fram för barnreklam
i sändningar från andra medlemsländer. I TV-direktivet finns bestämmel-
ser som begränsar programföretagens rätt att sända barnreklam.
Vad gäller Sveriges hållning i bamreklamfrågan så är den fortfarande
självklar. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en mer restriktiv syn på
barnreklam. Det bör också nämnas att EG-kommissionen skall göra en
studie av hur TV-reklam påverkar barn. Det svenska och norska förbudet
mot bamreklam i TV kom till efter just en sådan studie.
Regeringen har även gett en särskild utredare, Leif Furhammar, i upp-
drag att föreslå vad som kan göras för att öka den inhemska produktionen
av TV-program för distribution till TV-kanaler som riktar sig till svensk
publik (dir. 1997:28). Program för barn och unga skall ges en särställ-
ning.