tvångsintegrering av barn med funktionshinder
Skriftlig fråga 1998/99:374 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-18
- Anmäld
- 1999-02-23
- Besvarad
- 1999-02-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 februari
Socialdemokratiska EU-parlamentariker och delegater från EU-länder höll nyligen en konferens i handikappfrågor i Örebro. Ekeskolan - som FUNKIS-utredningen under Ingegerd Wärnerssons ledning ville lägga ned - var en av de verksamheter som besöktes.
Den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Maj-Lis Lööw sade då apropå den princip som FUNKIS drev, att barnen skall integreras i den kommunala skolan, följande: "Men här är det ett fåtal elever, var och en har flera handikapp, och behöver mycket speciell kompetens. Då känner jag inte att skolformen är totalt emot principerna om integrering."
För svårt funktionshindrade barn, som många av eleverna på Ekeskolan, så skulle en tvångsintegrering i den kommunala skolan snarast sätta fokus på barnens utanförståendeskap. Ett barn är inte integrerat för att det vistas i samma lokal som andra barn, om det inte accepteras, kan delta i lekar, socialt liv, undervisning eller fritidsaktiviteter. Många av Ekeskolans barn har tidigare gått i kommunala skolor - integrerade - vilket inte sällan inneburit att de suttit ensamma med en assistent i en skrubb, helt vid sidan av de övriga barnens liv.
Vad avser skolministern göra för att stärka möjligheten för barn med funktionshinder att söka sig till skolor med specialkompetens och möjlighet till social samhörighet?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:374 besvarad av Statsrådet Ingegerd Wämersson
- Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser göra för att stärka möjligheten för barn med funktionshinder att söka sig till skolor med specialkompetens och möjlighet till social samhörighet.
Jag vill inledningsvis framhålla att jag lika lite som Sten Tolgfors anser att ett barn är integrerat bara för att det vistas i samma skollokal som andra barn. Det krävs givetvis mer än en organisatorisk integrering av eleverna för att skolan skall närma sig idealet om en skola för alla. Det är också viktigt att komma ihåg att grundskolan inte är det enda alternativet. Särskolan är ett exempel på hur den svenska skolan är organiserad för att kunna möta olika elevers behov.
Hur skolan skall möta förutsättningar och behov hos funktionshindrade elever är, enligt min mening, dels en fråga om individuell anpassning, dels en fråga om förhållningssätt och hur arbetet i skolan organiseras. Kompetensutveckling inom detta område är en annan nyckelfaktor.
Barn med funktionsnedsättningar måste i likhet med andra barn kunna erbjudas en anpassad undervisning i sin hemkommun. Detta är en viktig handikappolitisk princip som bl.a. framgår av FN:s standardregler. Nämnda princip innebär givetvis inte att staten inte har något ansvar för dessa elever. För elevgrupper med komplexa och ovanliga funktionshinder är det exempelvis orimligt att begära att kommunerna skall kunna tillhandahålla all erforderlig expertkunskap. Här måste staten stå som garant för kunskapsutveckling och för att kommunerna och deras skolor kan få tillgång till den kunskap som krävs. Riksresurscentren är exempel på denna typ av spetskompetens.
FUNKIS-utredningen föreslog bl.a. en förändrad inriktning av Ekeskolans verksamhet genom att den fasta skoldelen avvecklas till förmån för en förstärkt resurscenterverksamhet i kombination med en skoldel för i första hand korttidsplaceringar. Beredningen av FUNKIS-utredningens förslag pågår för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser att redovisa sina ställningstaganden i en proposition under våren. Jag vill mot denna bakgrund inte nu kommentera frågan om Ekeskolan och dess framtida inriktning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.