tvångsäktenskap
Skriftlig fråga 2000/01:1363 av René, Inger (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-08
- Anmäld
- 2001-06-12
- Besvarad
- 2001-06-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1363
av Inger René (m) till justitieminister Thomas Bodström om tvångsäktenskapEnligt svensk lag måste man vara 18 år för att få gifta sig. Undantag kan göras med särskilt tillstånd från länsstyrelsen. För personer som har kvar sitt utländska medborgarskap gäller dock reglerna i det gamla hemlandet, och de kan gifta sig i Sverige om de är över 15 år.
Har äktenskap ingåtts i ett annat land, är äktenskapet giltigt i Sverige, om det är giltigt i det andra landet. Man kan alltså sända sina unga döttrar utomlands för att gifta sig, och äktenskapet är giltigt när de kommer tillbaka till Sverige.
Detta händer alltså i Sverige i dag. Dessa unga flickor tvingas att avbryta sin skolgång i förtid. Utan avgångsbetyg från grundskolan och utan yrkesutbildning får de stora svårigheter när det gäller att forma en framtid i Sverige.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att förhindra att dessa äktenskap godkänns i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1363 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1363 om tvångsäktenskap
Justitieminister Thomas Bodström
Inger René har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att en viss typ av äktenskap godkänns i Sverige. I sin fråga säger hon att flickor med utländskt medborgarskap kan gifta sig i Sverige utan tillstånd om de har fyllt 15 år. Hon nämner också att äktenskap som unga flickor ingår i ett annat land gäller i Sverige. Hon påpekar att flickorna tvingas avbryta sin skolgång i Sverige och att det leder till svårigheter för dem.
Först vill jag nämna att jag tidigare i år fått frågor som delvis har berört de frågeställningar som Inger Renés fråga aktualiserar (se frågorna 2000/01:1106 m.fl. och 2000/01:1141 m.fl.). Detta svar blir därför i viss mån en upprepning av de svar jag då lämnade.
Den internationella rörligheten bland människor ökar alltmer. Inom familjerätten, liksom på andra områden, uppkommer det allt oftare situationer när inblandade personer har anknytning till flera länder, t.ex. genom medborgarskap i ett land men hemvist i ett annat. Många gånger måste man då ta ställning till vilket lands lag som ska tillämpas. Utgångspunkten är att den lag som ska tillämpas är lagen i det land som personen har starkast anknytning till. Tidigare har det, både i Sverige och i andra länder, ansetts att man normalt har starkast anknytning till det land som man är medborgare i. Men under senare år har en persons hemvist fått allt större betydelse.
Rätten att ingå äktenskap i Sverige prövas normalt enligt lagen i det land där den som vill gifta sig är medborgare. En person som är under 15 år får dock inte gifta sig utan tillstånd av länsstyrelsen, även om det skulle vara tillåtet enligt medborgarskapslandets lag.
Människors ökande rörlighet gör att det är viktigt att en dom eller ett beslut i ett land erkänns och blir gällande även i andra länder. Och när det gäller äktenskap är den grundläggande principen att ett äktenskap som har ingåtts utanför Sverige gäller också här i landet. Så är det även i andra länder. Men i vissa fall skulle det vara uppenbart oförenligt med vår svenska rättsuppfattning att erkänna ett äktenskap som har ingåtts i ett annat land, och då ska äktenskapet aldrig erkännas. Som exempel kan nämnas om en av parterna är mycket ung eller om någon av parterna har tvingats att gifta sig.
Enligt min uppfattning kan det i dag ifrågasättas om det är befogat att som huvudregel knyta valet av vilket lands lag som ska tillämpas vid den svenska hindersprövningen till personens medborgarskap. Det är möjligt att det nu är rimligare att t.ex. se mera till i vilket land personerna faktiskt bor.
Inom Justitiedepartementet har därför inletts en översyn av de svenska lagvalsreglerna vid hindersprövning. I detta sammanhang kommer även åldersgränsen för länsstyrelsens tillstånd att övervägas. Det är möjligt att gränsen bör höjas även när hindersprövningen ska ske enligt utländsk rätt. Också principerna för när utländska äktenskap gäller i Sverige kommer att beröras.
Jag kan avslutningsvis nämna att Integrationsverket på regeringens uppdrag har undersökt problemet med tidiga äktenskap och skolavbrott (Integrationsverkets rapportserie 2000:6). Integrationsverkets undersökning visar att det är ovanligt att flickor avbryter sin skolgång på grund av ett tidigt äktenskap. Men det finns sannolikt ett mörkertal av äktenskap som inte har registrerats och som därför inte har kunnat kartläggas. Slutsatsen är att äktenskap i tidig ålder bäst motverkas genom ett långsiktigt integrationsarbete. Samhällets institutioner har en viktig roll, och framför allt skolan och socialtjänsten har ett stort ansvar när flickor akut begär eller behöver stöd och hjälp.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.