Turkiets och Irans anfall i grannländerna

Skriftlig fråga 2023/24:597 av Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

Den 13–16 januari genomförde Turkiet både flyg- och markanfall mot kurdiska områden i grannländerna Syrien och Irak. Attackerna har resulterat i skador på byggnader och infrastruktur och framför allt – civila dödsoffer. Turkiska medier har rapporterat om hur Turkiet särskilt riktat in sig på flyganfall mot el- och oljestationer och vattenverk, vilket drabbat stora områden.

Enligt den turkiska militären var aktionen ett svar på en attack mot en turkisk militärbas i Irak den 12 januari där nio soldater dödades. Den turkiska militären har varit närvarande i Irak sedan april 2022 som en del av operation Claw-Lock, trots upprepade uppmaningar från Irak att lämna landet.

Den 16 januari avfyrade även Iran missiler mot kurdiska områden i grannländerna. Det iranska revolutionsgardet hävdar att man bland annat attackerat ett högkvarter för israeliska spioner i Irak. Men man har även avfyrat missiler mot Syrien. Iraks regering betraktar aggressionen som ett hot mot landets invånare och självständighet liksom ett hot mot den regionala säkerheten. Masrour Barzani, premiärminister i irakiska Kurdistan, har beskrivit attackerna som grundlösa och ett brott mot det kurdiska folket. Flera andra länder, däribland Frankrike och USA, har fördömt attackerna.

Min fråga till utrikesminister Tobias Billström är:

Avser ministern att uttala sig om Turkiets och Irans anfall mot de kurdiska områdena i Irak och Syrien och hur avser ministern att verka för en deskalering i området?