Turkiets närmande till EU
Skriftlig fråga 2000/01:1446 av S Järrel, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-20
- Besvarad
- 2001-07-06
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juni
Fråga 2000/01:1446
av Henrik S Järrel (m) till utrikesminister Anna Lindh om Turkiets närmande till EUInternationella valutafonden (IMF) och Världsbanken beslutade nyligen att lämna Turkiet ett finansiellt stöd om 10 miljarder US dollar för ett ekonomiskt återhämtnings- och stabiliseringsprogram utöver den planerade långivning som de båda institutionerna sedan tidigare beslutat att ge.
I samband med att beslutet offentliggjordes uttalade finansminister Bosse Ringholm, ordförande i EU:s finansministerråd Ekofin, i ett pressmeddelande bl.a. att "tillsammans med det nationella reformprogram för anpassning till EU:s regelverk som nyligen antagits, bl.a. med åtgärder för att förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna, skapas också förutsättningar för en mer positiv politisk utveckling och ett närmande till EU".
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att klargöra huruvida Sverige, innan beslutet om IMF:s och Världsbankens exeptionella finansiella stöd togs, har argumenterat för att ett sådant stöd skulle villkoras med aktiva åtgärder från den turkiska regeringens sida för att förbättra hänsynen till mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1446 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 29 juni
Svar på fråga 2000/01:1446 om Turkiets närmande till EU
Utrikesminister Anna Lindh
Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att klargöra huruvida Sverige, innan beslutet om IMF:s och Världsbankens exceptionella stöd togs, hade argumenterat för att ett sådant stöd skulle villkoras med aktiva åtgärder från den turkiska regeringens sida för att förbättra hänsynen till mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Turkiet.
Den svenska regeringen driver aktivt kravet på förbättrad respekt för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. I samband med det fördjupade politiska dialogmötet och associeringsrådet med Turkiet den 26 juni tog jag i egenskap av EU:s ordförande upp en rad frågor om mänskliga rättigheter med Turkiets utrikesminister Ismail Cem. Det anslutningspartnerskap som EU antog den 8 mars innehåller de anvisningar för den turkiska anpassningsprocessen som behövs för att landet ska kunna uppfylla Köpenhamnskriterierna, inklusive kraven på de mänskliga rättigheternas område. Den fördjupade politiska dialogen med Turkiet används också för att inskärpa dessa krav.
En stabil ekonomisk utveckling utgör en nödvändig grund för att Turkiet ska kunna förbereda sig för ett medlemskap i EU. Uppfyllandet av de politiska Köpenhamnskriterierna kräver stabila institutioner som kan garantera demokrati, en fungerande rättsstat, respekt för mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter.
IMF:s och Världsbankens beslut om stöd till Turkiets ekonomiska reformprogram ger regeringen goda möjligheter att häva den ekonomiska krisen och att föra en politik som ger tillväxt och sysselsättning för landets medborgare. Utan detta stöd skulle umbärandena för medborgarna öka ännu mer.
Det är regeringens uppfattning att en god ekonomisk utveckling underlättar en demokratisk utveckling. De ekonomiska reformer som krävs av IMF och Världsbanken kommer att öka trycket på regeringen att ta itu med de nödvändiga politiska reformerna för att förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.