Turkiets gränser
Skriftlig fråga 2014/15:16 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-10-14
- Överlämnad
- 2014-10-14
- Anmäld
- 2014-10-16
- Svarsdatum
- 2014-10-22
- Sista svarsdatum
- 2014-10-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Mellanöstern domineras av ett flertal politiska och religiösa konflikter, vilket har banat väg för olika sekteristiska krig i Irak och, under senare år, även i Syrien. Islamiska staten, IS, fortsätter att vinna mark i både Syrien och Irak. Flera hundra yezidiska kvinnor och barn har blivit bortrövade i Shanganområdet, och massakrer på tusentals civila har skett i Mosul och norra Irak. I skrivande stund avancerar IS mot Anbarprovinsen i västra Irak. Enligt CNN:s uppgifter finns det så många som 10 000 terrorister från IS i Syrien. Flera hundra kilometer bort fortsätter striderna mellan kurdiska trupper och IS i den syriska staden Kobane.
Den syriska kurdiska armén, YPG, har nu i mer än tre veckor varit den enda armén som varit i frontlinjen. Gatustrider pågår i Kobane. IS är välutrustat med moderna vapen och pansarfordon medan YPG försvarar sig med äldre automatvapen, som börjar få slut på ammunition. Dessutom har man svårt att få förstärkningar.
Det finns ett akut hot mot civila. Om inte FN och Turkiet kan ge skydd åt dessa i den pågående attacken från IS i Kobane kommer med stor sannolikhet en massaker att ske. PKK, det i Turkiet förbjudna kurdiska arbetarpartiet, som av bland annat Turkiet, USA, EU och Nato klassats som en terroristorganisation, vill hjälpa YPG i Kobane genom att skicka förstärkningar över turkiskt territorium, men Turkiet säger nej. Det finns risk att PKK återupptar den öppna kampen mot Turkiet om Turkiet inte skyddar civila och om man inte öppnar sina gränser. Turkiet har satt in militär för att upprätthålla utegångsförbud i flera regioner. Denna åtgärd har inte använts sedan 1990-talet. Staffan de Mistura, FN-sändebud för Syrien, uppmanar i ett uttalande den turkiska regeringen att tillåta kurdiska beväpnade styrkor att passera över landet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka initiativ är utrikesministern beredd att ta för att förmå Turkiet att öppna sina gränser för de civila som söker skydd i Turkiet och tillåta den kurdiska gerillan att passera över landets gränser?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:16 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:16 av Amineh Kakabaveh (V) Turkiets gränser
Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att förmå Turkiet att öppna sina gränser för de civila som söker skydd i Turkiet och tillåta den kurdiska gerillan att passera över landets gränser.
Låt mig först säga att det här är en fråga som handlar om mänskliga rättigheter och om solidaritet människor emellan. Regeringen fördömer i kraftiga ordalag ISIL och dess hänsynslösa agerande. Rapporter visar på grova, systematiska och omfattande övergrepp av de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt. Mord, tortyr och våldtäkter förekommer i stor skala. Dessa avskyvärda handlingar, riktade mot civilbefolkningen, kan utgöra brott mot mänskligheten. De skyldiga måste ställas till svars.
ISIL:s framfart har ytterligare förvärrat situationen för det syriska folket, som redan tidigare var svårt drabbat av kriget och de umbäranden det fört med sig. Nära 200 000 personer har dödats för vilket Assadregimen har ett avgörande ansvar.
Vi måste nu klara av att göra två saker parallellt. Det handlar dels om att hantera den akuta krisen, dels att långsiktigt agera för en politisk lösning.
I ett samtal nyligen med Turkiets utrikesminister framhöll jag vikten
av att landet håller sina gränser öppna. På EU:s utrikesministermöte i måndags uppmanades även Turkiet att hålla sina gränser öppna för all tillförsel av stöd till folket i Kobane. FN:s sändebud Staffan de Mistura har pekat på nödvändigheten av att förhindra en massaker i Kobane
bl.a. genom att öppna gränserna för frivilliga att förstärka de kurdiska stridande som försvarar staden. De steg som Turkiet nu tar i denna riktning är välkomna. Dessutom har Turkiet inom loppet av några veckor tagit emot mer än 180 000 kurdiska flyktingar från Kobane.
Detta ska läggas till långt över en miljon flyktingar från hela Syrien
sedan krigets inledning. Turkiet förtjänar erkännande för detta humanitära ansvarstagande.
Den enda långsiktigt hållbara vägen framåt i Syrien är att få till stånd en politisk process och lösning. Som en av nyckelaktörerna i regionen har Turkiet anledning att demonstrera att målsättningen om en politisk lösning i Syrien också inkluderar kurdernas intressen och rättigheter. Det ligger i Turkiets intresse att bygga en förtroendefull dialog med kurdiska företrädare. Även på kurdiska grupper i Syrien vilar självfallet ett stort ansvar att bidra till en fredlig lösning i Syrienkonflikten.
Framsteg i den inhemska fredsprocessen i Turkiet med PKK skulle minska risken för att den regionala instabiliteten sprider sig ytterligare. Alla sidor måste tydligt ta avstånd från våld och verka för att fredliga åsiktsyttringar tillåts.
Turkiets EU-närmande, som Sverige stödjer, är centralt för att skapa större samsyn kring utrikespolitiska utmaningar. Inte minst för våra möjligheter att bidra konstruktivt till en lösning i Syrien är ett närmare samarbete mellan EU och Turkiet betydelsefullt. EU-förhandlingarna
är även ett verktyg för att främja en demokratisk utveckling i Turkiet, något som naturligtvis också har bäring på den kurdiska frågan.
I fortsatta kontakter med Turkiet kommer vi att framhålla dessa budskap.
Stockholm den 22 oktober 2014
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.