Turkiets förföljelse av kurder
Skriftlig fråga 2019/20:1607 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-17
- Överlämnad
- 2020-06-17
- Anmäld
- 2020-06-22
- Svarsdatum
- 2020-06-24
- Besvarad
- 2020-06-24
- Sista svarsdatum
- 2020-06-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Kurder är en folkgrupp som främst lever i delar av Iran, Irak, Syrien och Turkiet. Detta tätbefolkade område kallas ofta Kurdistan, men utgör inte någon egentlig internationellt erkänd stat. Totalt finns det ca 35–38 miljoner kurder runt om i världen. Detta gör dem till den största etniska gruppen i världen som formellt saknar ett eget land. Kurderna är ett starkt folk som trots motgångar har lyckats hålla ihop. Av den anledningen bör de så länge de kämpar för demokrati och fred få det stöd de förtjänar från omvärlden och då inte minst från ett land som säger sig vara en humanitär stormakt.
Hur de kurdiska grupperna har klarat sig och utvecklats har berott på vilket land de varit bosatta i, eftersom de i många fall haft helt olika förutsättningar. Den största gruppen kurder bor i Turkiet, där de också haft det svårt efter många års intensiv turkifieringspolitik med tvångsförflyttning, mord och trakasserier som följd. Den turkiska staten använder sina ekonomiska och politiska resurser för att genomföra ett folkmord på det kurdiska folket. Civila massakreras oavsett om de är kvinnor, barn eller äldre. Turkiet har använt alla slags vapen, inklusive kemiska vapen, vid sina folkmord och massakrer.
En stor del av intäkterna från Turkiets turism används av en av de mest brutala diktatorerna i vår tid, Erdoğan, och AKP-MHP för att genomföra detta folkmord. Det största stödet för den turkiska staten för att fortsätta sitt folkmord på kurderna är turistintäkter från utlandet. Turistintäkter används för att massakrera och begå folkmord på kurderna. Dessa turistintäkter är endast möjliga på grund av avtal med europeiska länder. Miljontals euro används för att utan urskillning spilla blod från kurdiska kvinnor, barn och äldre.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Vad gör regeringen för att hjälpa de utsatta kurderna i Turkiet, och vad tänker regeringen göra för att tydligt markera mot den turkiska regeringens aggressioner mot det kurdiska folket?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1607 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1607 av Sara Gille (SD)
Turkiets förföljelse av kurder
Sara Gille har frågat mig vad regeringen gör för att hjälpa de utsatta kurderna i Turkiet, och vad regeringen tänker göra för att tydligt markera mot den turkiska regeringens aggressioner mot det kurdiska folket.
Regeringen ser med största allvar på utvecklingen i Turkiet. Det gäller inte minst den bristande respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det är inte acceptabelt att oppositionspolitiker frihetsberövas, avsätts och ersätts på godtyckliga grunder. Särskilt drabbat är oppositionspartiet HDP. Fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Detta framför vi kontinuerligt till turkiska företrädare i Stockholm, Ankara och på andra ställen vi möts.
De svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet bevakar också rättegångar, exempelvis mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker, som en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Det gäller bland annat rättegångar som ägt rum mot de båda ledarna för HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Europadomstolen granskar de fall som förts till domstolen av Demirtaş och Sverige understryker vikten av att domar från Europadomstolen genomförs. Sverige verkar även för att andra länder ska bevaka rättegångar för att uppmärksamma de här fallen och för att se att de genomförs i enlighet med Turkiets internationella åtaganden gällande bland annat rätten till en rättvis rättegång. Vi har i olika sammanhang krävt deras frigivning.
Därtill är regeringen pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i internationella fora, och driver att EU:s medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas.
Sverige har i EU-sammanhang särskilt lyft att fler borgmästare från partiet HDP frihetsberövats och ersatts under den senaste tiden. Vi har också i EU uppmärksammat den lag som nyligen antagits och som möjliggör frisläppande av fångar, men som i praktiken inte omfattat de fängslade oppositionspolitiker som frihetsberövats.
Det är mycket oroande att den turkiska regeringens relationer med kurdiska grupper fortsätter att försämras, i landet och även ur ett regionalt perspektiv. Regeringen var tydlig med att fördöma Turkiets militära offensiv i kurdisk-dominerade nordöstra Syrien under hösten, som orsakade stort lidande i områden som nyligen befriats från Daesh. Jag betonar ofta vikten av en återupptagen trovärdig och inkluderande fredsprocess i Turkiet. En sådan skulle kunna leda till en positiv utveckling inte bara för Turkiet, utan även för regionen i stort. Detta framför vi också i våra samtal med turkiska företrädare, liksom inom EU och genom de dialoger EU har med Turkiet.
Stockholm den 24 juni 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.