Turkiets förbud mot landets främsta kurdiska parti, DTP
Skriftlig fråga 2009/10:355 av Ceballos, Bodil (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-12-16
- Inlämnad
- 2009-12-16
- Besvarad
- 2009-12-30
- Svar anmält
- 2010-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 december
Fråga
2009/10:355 Turkiets förbud mot landets främsta kurdiska parti, DTP
av Bodil Ceballos (mp)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 11 december röstade Turkiets författningsdomstol enhälligt för att förbjuda det kurdiska partiet, DTP, eftersom det anklagas för att vara den förbjudna PKK-gerillans politiska gren. Domstolens beslut innebär att partiets tillgångar beslagtas och 37 medlemmar förbjuds att arbeta politiskt i fem år. Partiet slängs även ut från parlamentet. Under helgen som var genomfördes stora och våldsamma demonstrationer i protest mot beslutet. Under tisdagen sköts två demonstranter ihjäl av polis under oroligheterna.
Kurderna utgör ca 20 procent av Turkiets befolkning. Under Turkiets drygt 80-åriga historia har den turkiska majoriteten diskriminerat och förtryckt kurder och andra minoriteter. Under Recep Erdogans regering har man dock kunnat skönja en förbättrad attityd gentemot kurderna, genom att rättigheterna för landets kurder har förstärkts. EU kräver att Turkiet genomför en konstitutionell reform för att stärka medborgerliga fri- och rättigheter i landet. Författningsdomstolens beslut är ett stort bakslag för Erdogans ansträngningar att göra Turkiet EU-fähigt.
Sverige har som ordförande för EU formulerat ett kritiskt uttalande rörande fredagens partiförbud.
Min fråga till utrikesministern gäller på vilket sätt han, med Sverige som ordförande i EU, rent konkret kan påverka Turkiet att genomföra den konstitutionella reformen och följa Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:355 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2009/10:338 Förbudet mot DTP i Turkiet
2009/10:342 Stängning av Demokratiska samhällspartiet i Turkiet
2009/10:350 Demokratiskt bakslag i Turkiet
2009/10:355 Turkiets förbud mot landets främsta kurdiska parti, DTP
2009/10:356 Demokratiskt bakslag i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Hans Linde, Amineh Kakabaveh, Yilmaz Kerimo, Bodil Ceballos och Anne Ludvigsson har var för sig frågat mig vad jag avser att göra för att bland annat få stopp på den turkiska statens brott mot kurderna, att mänskliga rättigheter respekteras i landet och att Turkiet förmås upphäva förbudet av Demokratiska samhällspartiet (DTP). Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det svenska ordförandeskapet uttalade sin oro när det blev känt att DTP förbjudits av den turkiska författningsdomstolen och att ett flertal av dess företrädare belagts med förbud att verka politiskt i fem års tid. Domslutet, som var enhälligt, har ännu inte offentliggjorts i sin helhet.
Jag noterar också med oro att ett antal politiker nyligen arresterats i sydöstra Turkiet, inklusive ett antal folkvalda borgmästare från det nybildade BDP-partiet. Jag utgår från att den rättsliga processen sker i överensstämmelse med grundläggande internationella rättsprinciper och med de krav som ställs på ett land som förhandlar om anslutning till EU.
Förbudet mot DTP visar dock på behovet av att landets författning och lagstiftning, inklusive den om politiska partier, anpassas till Venedigkommissionens rekommendationer liksom till relevanta delar i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, vilket vi återigen erinrade om i det EU-ordförandeskapsuttalande som gjordes. Detta krav på en konstitutionell reform har det svenska ordförandeskapet, liksom EU i stort, regelbundet tagit upp i dialogen med den turkiska regeringen och kommer fortsatt att ställa på Turkiet inom ramen för EU-förhandlingarna. Full respekt för de mänskliga rättigheterna förblir ett grundläggande villkor för EU-medlemskap.
Sverige och EU har uttryckt sin uppskattning för det politiska initiativ som den turkiska regeringen lanserade tidigare i år med en tydlig ambition att genomföra ytterligare demokratiska reformer för att stärka alla medborgares grundläggande rättigheter, däribland kurdernas. I det sammanhanget riskerar den senaste tidens utveckling, liksom nya attacker av PKK, att försvaga initiativet. Det är därför viktigt att notera att premiärminister Erdoğan har uttalat regeringens beslutsamhet att trots detta fortsätta med reformerna, samt att han offentligt understrukit behovet att reformera lagstiftning rörande förbud av politiska partier inom ramen för det demokratiska initiativet.
Jag hoppas att samtliga politiska aktörer nu agerar till förmån för en konstruktiv dialog kring de konkreta reformer som behöver genomföras för Turkiets fortsatta demokratiska utveckling, inklusive lagstiftningen rörande politiska partier. Kurdiska politiker har en viktig roll att spela i denna reformprocess. Det är samtidigt viktigt att berörda politiker tydligt tar avstånd från PKK, som såväl EU som Turkiet betecknar som en terroristorganisation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.