Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Turkiets flyktingpolitik och UNHCR:s ställning

Skriftlig fråga 2002/03:123 av Özürküt, Sermin (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-11-14
Inlämnad
2002-11-14
Besvarad
2002-11-20
Besvarad
2002-11-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2002-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 november

Fråga 2002/03:123

 av Sermin Özürküt (v) till utrikesminister Anna Lindh om Turkiets flyktingpolitik och UNHCR:s ställning

Det är inte första gången som det i den svenska riksdagen interpelleras när det gäller Turkiets flyktingpolitik. På 1990-talet interpellerades angående iranska politiska flyktingars ytterst svåra belägenhet i Turkiet. I samband med de händelser, som då utspann sig, blev det även tydligt att UNHCR i Turkiet brottades med svårigheter med turkiska myndigheter samtidigt som UNHCR var restriktivt med att ge människor flyktingstatus. Den 3 november försökte Kamran Farmandeh, 32, (UNHCR case no. F-1450) genom att inta ett mycket starkt gift ta sitt liv. Hans situation är ytterst allvarlig och han kan inte få den vård han behöver. Orsaken till självmordförsöket var att han förvägrats flyktingstatus av UNHCR och att de turkiska myndigheterna ville utvisa honom. Ideliga påstötningar har gjorts av organisationer som Iranska f.d. politiska flyktingars kommitté i exil till UNHCR om behandlingen av iranier på flykt undan den intoleranta och grymma iranska regimen. Detta har dock varit fåfängt. I dag förklarar tolv iranier i exil i Turkiet att "de hellre avslutar sina liv i Turkiet än i händerna på den iranska regimens bödlar". Situationen är sålunda ohållbar.

Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vad avser ministern att göra såväl i relationerna med Turkiet som i sitt arbete i FN för att förmå Turkiet att föra en human flyktingpolitik och stärka UNHCR:s ställning i landet?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:123 besvarad av Jan O Karlsson

den 21 november

Svar på fråga 2002/03:123 om Turkiets flyktingpolitik och UNHCR:s ställning

Statsrådet Jan O Karlsson

Sermin Özürküt har frågat utrikesministern vad hon avser att göra såväl i relationerna med Turkiet som i FN för att förmå Turkiet att föra en human flyktingpolitik och stärka UNHCR:s ställning i landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Ett grundläggande problem är att Turkiet inte formellt erkänner asylsökande från andra länder än de europeiska genom en geografisk begränsning av Genèvekonventionen. Sverige verkar bilateralt, i EU och i förhållande till UNHCR, för att Turkiet ska avstå från denna geografiska begränsning vad gäller tillämpningen av FN:s flyktingkonvention från 1951 och dess tilläggsprotokoll. Detta ingår i Turkiets nationella handlingsplan för EU-anpassning som ett mål på medellång sikt. I praktiken ger dock Turkiet skydd åt flyktingar även från andra områden än Europa och har överlag ett gott förhållande till UNHCR. En asylsökande från ett icke europeiskt land hänvisas till UNHCR som prövar personens ansökan. Om den asylsökande behöver skydd försöker UNHCR få personen accepterad i något annat land.

Inom ramen för Turkiets anpassning till EU pågår ett viktigt arbete för att modernisera lagstiftningen på det flyktingpolitiska området. Sverige har i sin dialog med Turkiet på det asyl- och migrationspolitiska området betonat vikten av harmonisering av asylpolitiken som en förutsättning för EU-medlemskap. Under det svenska ordförandeskapet i EU förde EU-trojkan en diskussion i Stockholm med Turkiet just om dessa frågor. I oktober hölls i Stockholm migrationspolitiska överläggningar på samma tema mellan de båda ländernas utrikesdepartement.

Sverige stöder även på andra sätt en modernisering av turkisk flyktingpolitik. Sverige ordnade nyligen, bland annat genom det svenska generalkonsulatet i Istanbul, ett seminarium om asylrätt i Turkiet. Migrationsverket har inlett en process för att kunna ge förvaltningsbistånd på området och inbjudit Turkiet till ett möte i Stockholm i början av december.

Detta sker i samverkan med UNHCR. Syftet med mötet är att fördjupa samarbetet och skapa möjligheter från svensk sida att bistå med kunskap på migrationsområdet, till exempel utbildning i statusbedömning enligt Genève-konventionen och mottagande av asylsökande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.