Turkiets angrepp mot kurderna i Syrien

Skriftlig fråga 2017/18:630 av Yasmine Posio Nilsson (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-01-23
Överlämnad
2018-01-23
Anmäld
2018-01-24
Svarsdatum
2018-01-31
Sista svarsdatum
2018-01-31
Besvarad
2018-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Just nu pågår en aggressiv turkisk offensiv mot de kurdiska områdena i Syrien. Offensiven är ett militärt angrepp på hela det kurdiska folket. Det är uppenbart att det Sverige, EU och FN gjort inte på något sätt fått Erdoğan att respektera vare sig demokratiska principer eller mänskliga rättigheter.

Attackerna började den 19 januari med att Turkiet angrep kurdiska områden i norra Syrien. Dagen efter fortsatte offensiven med flygattacker, och nu har turkiska markstyrkor gått in i staden Afrin. I skrivande stund har redan minst 150 mål attackerats, och flera civila har skadats eller fått sätta livet till.

Turkiet har under lång tid gått mot ett alltmer auktoritärt styre. Fängslanden av oppositionella, journalister och kurder har fått pågå utan att omvärlden agerat med tillräcklig styrka. I stället för att markera mot Turkiet har Sverige genom olika handelsavtal och bidrag från EU för att stoppa flyktingar gett sitt tysta stöd. Utrikesministern har tidigare svarat på interpellationer om detta väckta av Hans Linde och Amineh Kakabaveh. I december 2016 löd svaret: Vi ska dessutom använda vårt reformstöd mycket tydligt, och vi ska ge de modiga männen och kvinnorna i Turkiet hjälp i vetskapen om att EU inte stänger dörren. Vi säger inte att nu slutar vi att förhandla med er, nu inför vi sanktioner, nu drar vi tillbaka allt det som hittills har varit våra möjligheter att påverka processen, för vad skulle då hända i Turkiet?

Resultatet ser vi nu. Turkiet har inte bara fortsatt att tysta oppositionen genom att stänga medier, avskeda offentligt anställda, fängsla politiker och utfärda Interpolefterlysningar på svenska medborgare. Nu har man gått så långt att man inlett en militär offensiv i ett annat land. Målet är bland annat att krossa YPG och YPJ, som spelat en avgörande roll i kampen mot Daish/IS. Med Erdoğans retorik blir de som bidragit till att stabilisera norra Syrien och som planerar att gå till öppna och fria val i demokratisk anda likställda med terrorister. Som tack för sitt hyllade motstånd möts de av bomber och repression.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Hur kommer ministern att agera för att Sverige, både som enskilt land och som medlem i EU och FN, ska verka för att Turkiets bombningar och militära angrepp mot kurderna i Syrien upphör?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:630 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:629 Turkiets attacker mot SDF i syriska Afrinprovinsen av Markus Wiechel (SD) och fråga 2017/18:630 Turkiets angrepp mot kurderna i Syrien av Yasmine Posio Nilsson (V)

Markus Wiechel har frågat mig om regeringen och jag avser att fördöma Turkiets aggressiva agerande i Mellanöstern och visa vårt tydliga stöd till SDF i bland annat Afrinprovinsen, och i sådana fall hur. Yasmine Posio Nilsson har frågat mig hur jag kommer att agera för att Sverige, både som enskilt land och som medlem i EU och FN, ska verka för att Turkiets bombningar och militära angrepp mot kurderna i Syrien upphör. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Situationen i Syrien är djupt oroande. Det gäller inte minst utvecklingen i landets norra delar, inklusive i Afrinprovinsen där en stor del av invånarna är kurder. Det finns en stor risk att konflikten i Syrien eskalerar, att en redan fruktansvärd humanitär situation förvärras ytterligare, samt att förutsättningarna för en politisk lösning försämras.

Vid ett möte i FN:s säkerhetsråd den 22 januari om den humanitära situationen i Syrien och den senaste utvecklingen i landet, inklusive Afrin, betonade Sverige vikten av att de-eskalera våldet. Denna uppfattning delades av flertalet rådsmedlemmar. Sverige lyfte även fram vikten av full respekt för internationell humanitär rätt och skydd av civila.

Den löpande dialogen mellan EU och Turkiet kommer framöver att vara viktig. EU:s utrikesministrar har också återkommande diskuterat frågan om utvecklingen i Turkiet, något som Sverige välkomnar. Nyligen uttryckte EU:s höga representant för utrikes frågor Federica Mogherini djup oro över utvecklingen och en vilja att skyndsamt lyfta frågan med turkiska företrädare. EU och Turkiet är sedan tidigare överens om att Syriens framtid bland annat bör bygga på territoriell integritet, nationell enighet, ett inkluderande samhälle med skydd för alla minoriteter i en icke-sekteristisk stat.

Det är oroande att Turkiets relationer med kurdiska grupper fortsätter att försämras. Jag har återkommande lyft vikten av en återupptagen trovärdig och inkluderande fredsprocess i Turkiet. En sådan skulle kunna få positiva konsekvenser även över gränsen mot Syrien och för regionen i stort.

Det internationella samfundet måste fortsätta sträva efter och skapa förutsättningar för en fredlig politisk lösning och transition i linje med säkerhetsrådsresolution 2254. Sverige verkar, bilateralt såväl som genom EU och FN, fortsatt för en politisk lösning på konflikten, vapenvila och fullt humanitärt tillträde. Sverige stödjer FN och det särskilda sändebudet Staffan de Misturas hårda arbete för en politisk lösning på konflikten i Syrien.

Sverige kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen och betona vikten av de-eskalering av våldet, full respekt för folkrätten, inklusive international humanitär rätt och skydd av civila.

Stockholm den 31 januari 2018



Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.