Turkiet
Skriftlig fråga 1998/99:93 av Andersson, Marianne (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-20
- Anmäld
- 1998-11-23
- Besvarad
- 1998-11-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 november
Genom gripandet av PKK-ledaren Öcalan i Italien har kurdfrågan fått ökad internationell uppmärksamhet. Det gör att frågan om mänskliga rättigheter i Turkiet befinner sig i ett ännu känsligare läge som också kan erbjuda nya möjligheter till en fredlig utveckling under förutsättning att Turkiet tar vara på dessa möjligheter. Internationella påtryckningar kan i det läget ha stor betydelse för om gripandet blir inledningen till en fredsprocess eller till en upptrappning av motsättningarna.
Jag vill därför fråga:
Har den svenska regeringen för avsikt att ta några särskilda initiativ för att åstadkomma en fredlig utveckling i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:93 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
Marianne Andersson framhåller att kurdfrågan har fått ökad internationell uppmärksamhet genom gripandet nyligen av PKK-ledaren Abdullah Öcalan och frågar i detta sammanhang om den svenska regeringen har för avsikt att ta några särskilda initiativ för att åstadkomma en fredlig utveckling i Turkiet.
Svenska regeringen står bakom den i lördags presenterade EU-deklarationen rörande PKK-ledaren Abdullah Öcalan. Den svenska regeringen visar häri sin fulla solidaritet för Italiens beslutsamhet att i Öcalanfallet tillämpa sin nationella lagstiftning och att leva upp till internationella avtal och förpliktelser samtidigt som terrorism i alla dess former, inklusive terrorismdåd av PKK, fördöms.
Den svenska regeringen understryker att frågan om den fortsatta behandlingen av Abdullah Öcalan är en rättsfråga som måste avgöras av italienska rättsliga myndigheter.
Öcalanfallet har riktat omvärldens blickar mot Turkiet.
Det turkiska samhället uppvisar, enligt regeringens mening, en mängd problem och brister. Bland dem av den svenska regeringen ofta kritiserade inslagen i det turkiska samhället hör, vilket också slås fast i EG-kommissionens nyligen presenterade s.k. lägesrapport, grova och upprepade kränkningar av de mänskliga rättigheterna inklusive betydande brister i behandlingen av minoriteter. Dessa samhällets mörka sidor har i hög grad drabbat de turkiska kurderna.
Från svensk sida har vi både bilateralt och via icke-statliga organisationer under senare år bidragit med insatser för att främja de mänskliga rättigheterna i Turkiet, vilket vi också avser göra framöver. Viktiga insatser som har genomförts omfattar t.ex. MR-utbildning för poliser samt stödet till Human Rights Foundation of Turkey, däribland dess centrum för tortyroffer i Diyarbakir.
Av största vikt är EU:s roll. Ett turkiskt närmande till EU förutsätter respekt för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. I det kortare perspektivet kan EU:s europeiska strategi för Turkiet ge väsentligt stöd för denna process.
En viktig folkrättslig princip är att alla personer som tillhör en etnisk - liksom en nationell, religiös eller språklig - minoritet kan beredas möjlighet att åtnjuta de mänskliga rättigheterna på lika villkor som majoritetsbefolkningen i varje land. Vidare skall, enligt FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna, var och en som tillhör en minoritet tillåtas att i gemenskap med andra i sin grupp ha ett eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt språk. Detta skall givetvis även gälla de turkiska kurderna. Det är den turkiska staten som bär ansvaret för att de mänskliga rättigheterna upprätthålls i Turkiet.
Den svenska regeringen tar i sina ansträngningar att bidra till en fredlig och värdig utveckling i sydöstra Turkiet avstånd från PKK. Regeringen menar vidare att PKK inte företräder en majoritet av de turkiska kurderna.
Det är min förhoppning att det ljus som nu kastas på Turkiet och kurdfrågan kan bidra till att föra in utvecklingen i sydöstra Turkiet på ett fredligt spår och att kurdfrågan ges en politisk lösning, som omfattar att de turkiska kurderna tillförsäkras sina rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.