Turkiet och yttrandefriheten
Skriftlig fråga 2006/07:810 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-03-05
- Anmäld
- 2007-03-12
- Besvarad
- 2007-03-14
- Svar anmält
- 2007-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:810 Turkiet och yttrandefriheten
av Yilmaz Kerimo (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Artikel 301 i den turkiska strafflagen förbjuder landets invånare att "förolämpa turkiskheten" i Turkiet. Förutom det odemokratiska i att ha den här sortens lagstiftning har även tillämpningen av lagstiftningen inneburit förödande konsekvenser för många turkiska medborgare.
Nobelpristagaren Orhan Pamuk åtalades för sina åsikter om folkmordet enligt denna paragraf, syrisk-ortodoxa prästen Yusuf Akbulut åtalades för sina åsikter om folkmordet på assyrier/syrianer, Hrant Dink åtalades enligt denna paragraf för sina åsikter. Listan kan göras lång.
I ett land som vill bli medlem i EU måste demokratin, yttrandefriheten och alla människors lika värde oavsett bakgrund respekteras. Turkiet måste leva upp till de kriterier för medlemskap i EU som antagits i Köpenhamn, inte i papper utan även i handling. Människor måste kunna yttra sig utan att bli åtalade för sina åsikter.
Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är med anledning av ovanstående:
Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att främja yttrandefriheten i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:810 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2006/07:810 Turkiet och yttrandefriheten
Utrikesminister Carl Bildt
Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att främja yttrandefriheten i Turkiet.
Yttrandefriheten är central i en demokrati, och den är grundlagsfäst också i Turkiet. Likväl innehåller den turkiska strafflagen begränsningar som de senaste åren möjliggjort många åtal mot bland annat författare och journalister. Även om det överväldigande flertalet av dessa åtal lagts ned eller lett till frikännande är situationen klart otillfredsställande.
Det är min förhoppning att de positiva uttalanden som turkiska företrädare gjort på senare tid om behovet av att se över lagstiftningen om yttrandefrihet ska följas av konkreta åtgärder. Från såväl Europeiska unionens sida som från den svenska regeringens har vi varit mycket tydliga med att den omtalade artikel 301 behöver ses över eller dras tillbaka.
Samtidigt konstaterar jag att de många åtalen och den uppmärksamhet de väckt har lett till en omfattande offentlig debatt i Turkiet om just yttrandefriheten. Det är en välkommen förändring.
De senaste årens reformprocess har sammantaget inneburit en mycket positiv utveckling för Turkiet. Här har utsikterna till ett EU-medlemskap varit starkt pådrivande även om det ännu återstår mycket arbete innan det målet nås. Jag kommer dock såväl bilateralt som inom ramen för EU-samarbetet, att fortsätta verka för att Turkiet ska kunna uppfylla alla de krav som ställs för ett EU-medlemskap. Detta gäller naturligtvis också full respekt för yttrandefriheten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.