Turkiet och brott mot FN:s barnkonvention
Skriftlig fråga 2009/10:921 av Ludvigsson, Anne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-18
- Anmäld
- 2010-06-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2010-07-06
- Svar anmält
- 2010-07-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 juni
Fråga
2009/10:921 Turkiet och brott mot FN:s barnkonvention
av Anne Ludvigsson (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Sedan 2006 har tusentals minderåriga åtalats för brott mot landets antiterroristlagar. Barn i åldersgruppen 12–18 år har arresterats och blivit utsatta för våld av polisen. Barnen har suttit häktade under lång tid utan att få träffa sina anhöriga eller få tillgång till en advokat. Åklagaren och Högsta domstolen har givit klartecken att ungdomar mellan 15 och 18 år ska kunna dömas enligt landets antiterroristlagar, vilket kan ge långa fängelsestraff. Att vifta med en förbjuden flagga, visa segertecknet under en demonstration eller ropa slagord kan inte vara skäl för att hamna i fängelse. Turkiets antiterroristlagar kan inte användas mot barn eftersom de strider mot internationella konventioner som skyddar barn mot orättvisor. Barn som blivit offer för dessa lagar måste släppas fria och alla åtal läggas ner. EU och FN måste ta detta på allvar och sätta press på Turkiets regering att förändra sina terroristlagar och respektera de internationella konventioner som Turkiet undertecknat.
Vilka åtgärder kommer utrikesministern att vidta för att sätta press på Turkiets regering att respektera de internationella konventioner som Turkiet undertecknat och att skriva under FN:s barnkonvention i sin helhet?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:921 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2009/10:921 Turkiet och brott mot FN:s barnkonvention
2009/10:932 Barns rättigheter i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Anne Ludvigsson och Amineh Kakabaveh har frågat mig om Turkiet och brott mot FN:s barnkonvention och om barns rättigheter i Turkiet. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det är aldrig acceptabelt att minderåriga kan åtalas och dömas som vuxna. Turkiets lag om skydd av barn anger att alla turkiska medborgare upp till 18 år är barn som därmed också ska åtnjuta barns rättigheter. I det avseendet är 2006 års tillägg till landets antiterrorismlagstiftning som möjliggör att minderåriga mellan 15 och 18 år kan lagföras som vuxna, problematiska både i innehåll och tillämpning.
Detta är också en av frågorna som Sverige och EU regelbundet bevakar och tar upp med Turkiet inom ramen för landets EU-anslutningsförhandlingar. Vi kommer att fortsätta att ställa krav på Turkiet att antiterrorismlagen, liksom lagstiftningen i övrigt, fullt ut anpassas till EU:s medlemskapskriterier och bringas i överensstämmelse med Europakonventionen om mänskliga rättigheter och andra relevanta konventioner. Jag har i samtal med Turkiets utrikesminister själv tagit upp bland annat problemen med att minderåriga häktas och fängslas.
Det innebär samtidigt inte att Sverige förringar landets behov av att kunna bekämpa terroristattacker, attacker som i dagens Turkiet är en brutal realitet och som fortsätter att drabba befolkningen.
En positiv signal i sammanhanget är att den turkiska regeringen, inom ramen för de politiska reforminitiativ som har lanserats för att stärka alla medborgares grundläggande rättigheter, föreslagit en lagändring som bättre skulle reglera hur den rättsliga prövningen ska ske i fall där minderåriga anklagas för terroristbrott. Lagförslaget har slutbehandlats i justitieutskottet och förelagts kammaren. Förhoppningen är att det kan antas av det turkiska parlamentet inom den närmaste tiden.
På det övergripande planet har viktiga demokratiska reformer genomförts i Turkiet sedan 1999 då landet gavs EU-kandidatstatus. Reformprocessen, för vilken det framtida medlemskapet förblir en viktig drivkraft, har bidragit till att Turkiet har närmat sig europeisk standard i respekten för grundläggande fri- och rättigheter. Samtidigt är ytterligare reformer nödvändiga inom olika områden. Full respekt för mänskliga rättigheter, minoritetsrättigheter och fullgod rättssäkerhet förblir grundläggande villkor för EU-medlemskap. Reformlöften behöver följas av konkreta åtgärder, så som har skett i fallet med de konstitutionella ändringar som den turkiska regeringen för en tid sedan lade fram i landets parlament. Men det är också viktigt att EU står fast vid löftet att erbjuda Turkiet fullvärdigt EU-medlemskap när alla kriterier för detta har uppfyllts.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.