tullen vid Örebro-Bofors flygplats
Skriftlig fråga 1997/98:93 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-10-30
- Anmäld
- 1997-11-03
- Besvarad
- 1997-11-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Bara tre flygplatser i Sverige har fast tullbemanning: Arlanda, Sturup och Landvetter. Hur kontrollen sköts på de övriga drygt 20 flygplatser med internationell trafik avgör de regionala tullmyndigheterna.
Örebro-Bofors flygplats är en av dessa mellanstora flygplatser med internationell trafik. Där är tullen, enligt tidningsuppgifter, på plats endast vid mindre än en tiondel av landningarna. Anledningen är att det inte finns tillräckligt med personal. Arbetsstyrkan har sedan 1995 skurits ned från 16 till sex personer. Huvuddelen av deras tid går åt till att klarera export och import samt hantering av diverse serviceärenden.
Örebro-Bofors flygplats har bl.a. fyra dagliga passagerarplan från Köpenhamn. På dessa plan finns resande från hela världen vars bagage inte kontrolleras förrän vid slutstationen dvs. Örebro-Bofors flygplats. Med den personalstyrka som finns i dag sker ingen fullödig kontroll vilket öppnar möjligheter till organiserad smuggling av bl.a. narkotika. Välorganiserade narkotikaligor kan, enligt uppgifter i medierna, lätt kartlägga tullens insatser på de mindre flygplatserna och styra sina leveranser dit bemanningen är dålig. För att hela Sverige skall kunna utvecklas krävs internationell trafik på flygplatser runtom i landet. Men det ställer också krav på att tullen får de resurser som behövs för att bekämpa narkotikasmuggling och annan brottslighet.
Vad avser justitieministern göra för att förbättra de regionala tullmyndigheternas förutsättningar att hindra smuggling?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:93 besvarad av , ()
- Statsrådet Thomas Östros
Sten Tolgfors har frågat justitieministern vad hon avser att göra för att öka de regionala tullmyndigheternas möjligheter att hindra smuggling. Arbetet inom Regeringskansliet är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Den ekonomiska, tekniska och rättsliga miljö som Tullverket har att verka i har genomgått väsentliga förändringar under senare år. Medlemskapet i EU innebar bl.a. att Sverige blev medlem i en europeisk tullunion med en inre marknad där den legitima varutrafiken skall röra sig fritt utan tullformaliteter. Samtidigt har den ökade internationaliseringen lett till ökade flöden i både varutrafiken och resandetrafiken över våra gränser. I samband med medlemskapet i EU genomfördes en omfattande omorganisation i Tullverket.
Det är Tullverkets ansvar att avgöra hur resurserna fördelas mellan verksamheter och regioner. En särskild utredare arbetar emellertid på regeringens uppdrag för närvarande med en utvärdering av vilka effekter EU-medlemskapet och organisationsförändringen fått för tullens kontrollverksamhet och för tullverksamheten i övrigt. I uppdraget ingår att utreda om dimensioneringen blivit riktig och hur resurserna fördelats inom Tullverket. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 31 januari 1998 och jag vill inte nu föregripa utredningens arbete och slutsatser.
Regeringens ambitionsnivå när det gäller att bekämpa smuggling av narkotika, cigaretter och alkohol är fortsatt hög. Att förhindra att den fria rörligheten av varor inom EU får oönskade effekter i form av ökad varusmuggling är en viktig uppgift för tullen. Bekämpningen av narkotikasmuggling har nu - liksom innan inträdet i EU - högsta prioritet inom tullkontrollen. Under senare tid har tullen beslagtagit allt större mängder narkotika, sprit och cigaretter. Beslagen har ökat markant, både i antal och i kvantitet.
Det är viktigt att man inom tullen har tillgång till moderna och ändamålsenliga arbetsmetoder i arbetet med att förhindra smuggling och att man förfogar över effektiva verktyg för att bekämpa den grövre brottsligheten i form av narkotikasmuggling. I många sammanhang, inte minst från tullen själv, anges internationellt samarbete och en väl utvecklad underrättelseverksamhet vara de effektivaste metoderna för att bekämpa allvarlig smugglingsbrottslighet avseende narkotika-, sprit- och cigarettsmuggling.
Tullen har sedan drygt ett år tillbaka rätt att begära uppgifter från flygbolag och andra transportföretag om bl.a. vilka passagerare som medföljer, för att man skall kunna rikta kontrollerna mot de som kan misstänkas för att ha med sig t.ex. narkotika. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för underrättelseverksamheten att på ett rationellt sätt bearbeta och vidareförmedla väsentlig information till kontrollverksamheten om misstänkt allvarlig brottslighet, har regeringen nyligen förelagt riksdagen två förslag. Det första förslaget är att riksdagen skall godkänna konventionen om användning av informationsteknik för tulländamål. Konventionen utgör grunden för att upprätta ett för EU gemensamt datoriserat tullinformationssystem genom vilket medlemsländernas tullmyndigheter snabbt och effektivt skall kunna förmedla information till varandra. Det andra förslaget är att riksdagen skall anta en ny lag om datorbaserade register i tullens brottsbekämpande verksamhet. Lagförslaget ger tullens underrättelseverksamhet rätt att använda modern informationsteknik för att bearbeta de stora mängder av information som inkommer till tullmyndigheterna angående misstänkta brottsliga aktiviteter. Lagen ger tullen möjlighet att föra ADB-baserade register inom underrättelse- och spaningsverksamheten i arbetet med att bekämpa allvarlig smugglingsbrottslighet.
Regeringen arbetar således fortlöpande med att förbättra tullens förutsättningar att via moderna och rationella arbetsmetoder på ett effektivt sätt bekämpa smugglingen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.