TTIP och Upphandlingsmarknaden

Skriftlig fråga 2015/16:321 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-11-13
Överlämnad
2015-11-13
Anmäld
2015-11-17
Svarsdatum
2015-11-25
Besvarad
2015-11-25
Sista svarsdatum
2015-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Sverige är ett exportberoende land. Frihandel är av stor betydelse för oss och för vår ekonomi, för jobb, företagande, industri och tillväxt. Sverige har därmed ett stort intresse av handel i stort, men även nu, i synnerhet i TTIP-förhandlingarna mellan Europa och USA. Den 10 november deltog närings- och innovationsministern i en interpellationsdebatt där säkerställandet av ett effektivt system med rationell hantering av investeringstvister stod i fokus och vikten av att Sverige är pådrivande i att prägla EU:s position under TTIP-förhandlingarna. I debatten svarade statsrådet att det handlade om att säkerställa ett effektivt system med rationell hantering av investeringstvister.

Till det vill jag lägga ännu en aspekt kring frågan som handlar om offentlig upphandling, det vill säga inköp till kommuner, landsting/regioner och statliga myndigheter. I Sverige uppgår den summan till någonstans kring 800 miljarder årligen, en summa som företag kan vara med och sälja sina produkter och tjänster för i vårt land. I ett avtal med USA skulle ett tillträde till den amerikanska marknadens upphandlingar ge långt många fler möjligheter till affärer för svenska företag. I USA finns en stor potential för oändligt många fler affärer. Detta skulle gynna inte minst små och medelstora företag som kan växa och i sin tur generera fler jobb och mer tillväxt. Flera skulle påstå att risken finns att om Europa biter sig fast vid investeringsskyddet, så som det nu är presenterat, kan hela den amerikanska upphandlingsmarknaden gå förlorad.

 

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att möjligheterna till den amerikanska upphandlingsmarknaden inte går förlorad.

Svar på skriftlig fråga 2015/16:321 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Damberg

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:321 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

TTIP och upphandlingsmarknaden

Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag

avser vidta för att säkerställa att möjligheterna till den amerikanska upphandlingsmarknaden inte går förlorad.

Regeringens, och EU:s, målsättning är att TTIP ska resultera i en öppnare amerikansk upphandlingsmarknad på både federal nivå och delstatsnivå. Utökat marknadstillträde för svenska företag kan generera fler jobb och ökad tillväxt i Sverige. Av det förhandlingsmandat som EU:s medlemsstater gett EU-kommissionen framgår därför att man ska sträva efter en ambitiös uppgörelse för offentlig upphandling.

I nuläget har EU tillgång till delar av den amerikanska upphandlings-marknaden genom WTO:s avtal om offentlig upphandling (GPA). Samtidigt är delar av den amerikanska upphandlingsmarknaden stängd för utländska aktörer genom bl.a. Buy America som uppställer krav på lokalt innehåll. Därför driver också EU-kommissionen, i enlighet med regeringens prioritering, frågan om att förbättra europeiska företags möjlighet att delta i amerikanska upphandlingar. Bägge parter har även lämnat förslag på tydligare, mer förutsägbara och transparenta för-faranderegler för att underlätta små och medelstora företags deltagande

i upphandlingsprocessen.

I slutförhandlingarna av TTIP kan det bli fråga om avvägningar mellan olika förhandlingsområden, inklusive marknadstillträde för varor, tjänster och investeringar. Regeringen kommer därför även fort-sättningsvis noggrant bevaka utvecklingen inom både upphandlings-förhandlingarna och resterande förhandlingsområden.

Stockholm den 24 november 2015

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.