trygghetssystem för studenter med barn
Skriftlig fråga 2000/01:327 av Norlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-30
- Anmäld
- 2000-12-05
- Besvarad
- 2000-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:327
av Harald Nordlund (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om trygghetssystem för studenter med barnVåra trygghetssystem och socialförsäkringar är uppbyggda enligt inkomstbortfallsprincipen. Detta drabbar de ca 50 000 studenter som har barn på flera olika sätt.
Det första är föräldraförsäkringen. Förvärvsarbetande får 80 % av inkomsten medan studenter får nöja sig med 1 800 kr före skatt.
Det andra är ersättningen vid omhändertagande av långvarigt sjukt barn. Då får de behålla studiemedlen men får inte lånedelen avskriven. Den tillfälliga föräldrapenningen med 80 % av inkomsten under höst 60 dagar gäller inte studerande. De får vårda sjuka barn med lånade pengar som ska betalas tillbaka genom ett senare förvärvsarbete.
Det tredje gäller rätten till socialbidrag. Förvärvsarbetande med barn och inkomst under socialbidragsnormen har rätt till socialbidrag. En student i samma situation har det inte.
Detta innebär att unga föräldrar tvekar att påbörja högre studier eller kommer i ekonomiska svårigheter. Det riskerar också att bibehålla den sociala snedrekryteringen till högskolan.
Min fråga till utbildningsministern är:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stärka de studerandes sociala trygghet, speciellt med hänsyn till studerande med barn?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:327 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 6 december
Svar på fråga 2000/01:327 om trygghetssystem för studenter med barn
Statsrådet Ingela Thalén
Harald Nordlund har till utbildningsminister Thomas Östros ställt en fråga som rör trygghetssystem och socialförsäkringar för studenter med barn. Arbetet i regeringen är så fördelat att jag ska svara på frågan.
Harald Nordlund pekar på att eftersom socialförsäkringarna är uppbyggda enligt inkomstbortfallsprincipen får studenter mycket låg ersättning inom olika delar av föräldraförsäkringen. Vidare missgynnas studerande med barn genom att de inte, i likhet med förvärvsarbetande med barn, har rätt till socialbidrag även om de ligger under socialbidragsnormen. Enligt Harald Nordlund kan systemens konstruktion innebära att unga föräldrar tvekar att påbörja högre studier eller kommer att komma i ekonomiska svårigheter. De kan även bidra till att den sociala snedrekryteringen till högskolan bibehålls.
När det gäller frågan om socialbidrag till studerande med barn ska vuxna studerande i normala fall anses få sin försörjning tillgodosedd genom de stödformer som finns inom studiemedelssystemet och vuxenstudiestödet. Det är inte en uppgift för socialtjänsten att svara för vuxnas kostnader i samband med studier. Undantag ska dock kunna göras när det är fråga om vissa akuta situationer.
Som jag tidigare har informerat riksdagen om har regeringen tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de ekonomiska familjestöden. Utredaren ska analysera stödsystemen och särskilt beakta träffsäkerhet och marginaleffekter och den effekt de har på arbetskraftsutbudet. I direktiven till utredningen framhålls att kvinnors möjligheter att förbättra sin förankring på arbetsmarknaden är av särskild betydelse och att särskild vikt ska läggas vid analysen av ensamstående föräldrars ekonomiska möjligheter att studera. Förslag till maxtaxa, ändrade skatteregler, eventuella förändringar av socialbidragsreglerna och andra omvärldsfaktorer av betydelse för barnfamiljernas ekonomi ska också beaktas i analysen. Utredaren ska lämna en slutlig redovisning av uppdraget senast den 28 februari 2001.
Jag är övertygad om att utredaren i sitt arbete även kommer att beröra de studerande föräldrarnas ekonomiska situation. Jag vill därför inte föregripa utredningens resultat genom att i det här skedet redovisa min syn i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.