Trygghetspaket för hotade

Skriftlig fråga 2005/06:2071 av Engström, Hillevi (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-08-28
Besvarad
2006-09-07
Besvarad
2006-09-11
Anmäld
2006-10-02
Svar anmält
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 augusti

Fråga 2005/06:2071 av Hillevi Engström (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Trygghetspaket för hotade

Våldet är omfattande och uppklaringsprocenten liten, men även när polisen vet vem gärningsmannen är så är kvinnorna inte säkra och skyddade. Den kvinna som ansökt och fått besöksförbud beviljat är fortfarande rädd och otrygg eftersom kvinnor fortsätter att bli trakasserade och hotade. Besöksförbudet fungerar inte, det första halvåret skedde 1 650 brott mot besöksförbudet, en ökning med 8 % i år jämfört med förra året. I en del fall är hoten så allvarliga att kvinnan måste utrustas med polisens trygghetspaket. Dessa paket innehåller bland annat en skyddstelefon. I en akut situation kan kvinnan trycka på en larmknapp och bli automatiskt kopplad direkt till polisen. Telefonen har inbyggd GPS-sändare som anger geografisk information om vad kvinnan befinner sig. Men tyvärr finns brister, som varit kända hos polisen och även för regeringen. 2005 sändes en skrivelse till justitieministern med krav på att skyddstelefonerna skulle ha ett så kallat rooming-avtal med andra operatörer än Telia. I dag är skyddstelefonerna kopplade endast till Telias GSM-nät och inte till övriga operatörer. Det betyder att om eller när Telias nät inte fungerar så fungerar inte heller skyddstelefonen. Det är inte ovanligt att nätet blir överbelastat, har ett tekniskt fel eller att telefonen kan befinna sig i så kallad radioskugga. Vi som använder Telia märker ibland att vi inte kan ringa, ofta inte ett så allvarligt bekymmer, men för den som är i en akut situation med ett kraftigt hot över sig kan det innebära skillnaden mellan liv och död. Det finns i dag så kallade rooming-avtal om man ringer nödnumret 112. Telefonen väljer själv den operatör som har mottagning där man finner sig. Säkerheten måste vara densamma för skyddstelefonerna som för samtal till 112.

Avser statsrådet att verka för att polisens skyddstelefoner för hotade personer får samma säkerhet som larmnumret 112?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:2071 besvarad av Thomas Bodström

den 7 september

Svar på fråga 2005/06:2071 om trygghetspaket för hotade

Justitieminister Thomas Bodström

Hillevi Engström har frågat mig om jag avser att verka för att polisens skyddstelefoner för hotade personer får samma säkerhet som larmnumret 112.

Det är viktigt att polisen har goda möjligheter att erbjuda ett effektivt skydd för personer som är hotade. Kvinnofridsreformen och Kvinnovåldskommissionen var startpunkten för det omfattande förändringsarbete som fortfarande pågår. Ett stort utvecklingsarbete bedrivs för att öka kunskapen om dessa brott samt för att utveckla arbetsmetoderna. Rikspolisstyrelsen fick nyligen regeringens uppdrag att undersöka olika tekniska lösningar som ska kunna användas för elektronisk övervakning av besöksförbud. Regeringen har även tillsatt en utredning som ser över lagen om målsägandebiträde för att säkerställa att den fungerar som den är tänkt att göra.

Regeringen har dessutom nyligen tillsatt en utredning som ska se över hur skyddet för personer som utsätts för hot och förföljelse fungerar och lämna förslag till förbättringar. I uppdraget ingår till exempel att se över hur lagen om besöksförbud tillämpas och att lämna förslag till en förbättrad användning av besöksförbud.

Det är polisen som ansvarar för att de åtgärder som vidtas för att öka tryggheten för personer med särskilda skyddsbehov fungerar på ett tillfredsställande sätt. Jag följer noga denna fråga och är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att förstärka insatserna mot våld och hot mot kvinnor om jag finner det nödvändigt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.