Trygghetshundar åt våldsutsatta kvinnor
Skriftlig fråga 2016/17:375 av Catharina Bråkenhielm (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-24
- Överlämnad
- 2016-11-28
- Anmäld
- 2016-11-29
- Svarsdatum
- 2016-12-07
- Sista svarsdatum
- 2016-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Örebropolisen gjorde försök med att ge våldsutsatta kvinnor trygghetshundar under 2014. Den polisutbildade hunden skulle inte ersätta andra skyddsåtgärder. Tanken var att den ska ge extra trygghet. Om kvinnan blir attackerad ska hunden kunna hålla förövaren på avstånd en stund medan polis larmas. En rundfrågning bland kvinnor i samband med försöket gav positivt gensvar att hunden skulle skapa extra trygghet.
Enligt Polisregion Bergslagen hade de igång fyra trygghetshundar, som innebar en enorm frihetsreform för de kvinnliga brottsoffer som fick det stödet från polisen. Hundarna innebar till exempel att en kvinna kunde flytta hem till sin lägenhet med sina små barn, börja arbeta igen och röra sig fritt på gator och torg. Hunden gav respekt, och tillsammans med ett trygghetslarm kopplat till polisen gav den henne den frihet hon saknat.
Polistränade trygghetshundar kan bli en viktig del när det gäller skyddsproblem för utsatta kvinnor. Det behövs samarbete över myndighetsgränser och även med civilsamhället i allmänhet och föreningslivet i synnerhet. Brukshundsklubbar kan vara stöd till de kvinnor som får en hund tilldelad. Region Örebro län har uttalat sig positivt om försöket.
Min fråga till statsrådet, som var positiv till försöket och trodde att det skulle få spridning, är:
Hur ser statsrådet på försöket i dag, och har statsrådet och regeringen planer på att låta polisen bidra till att fler utsatta kvinnor kan få trygghetshundar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:375 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2016/17:375 av Catharina Bråkenhielm (S) Trygghetshundar åt våldsutsatta kvinnor
Catharina Bråkenhielm har frågat mig hur jag ser på polisens försöksprojekt med trygghetshundar och om regeringen och jag har planer på att låta polisen bidra till att fler utsatta kvinnor kan få trygghetshundar.
Polismyndigheten i Örebro län initierade 2014 ett projekt för att undersöka om hundar kunde vara ett sätt att skapa trygghet och säkerhet för kvinnor som levde under hot och som var föremål för skyddsåtgärder från polisens sida. Projektet innebar att polismyndigheten i Örebro län köpte in tre hundar som lånades ut till tre kvinnor.
Utvärderingen av projektet visade att kvinnornas känsla av trygghet och säkerhet ökade markant. Samtidigt var det inte en helt enkel process för kvinnorna att från den ena dagen till den andra bli utrustad med en hund. Projektet innebar också en ansträngning för polisen och byggde till stor del på frivilliga insatser från polisens hundförare. En slutsats som drogs var att om denna verksamhet ska fortgå behöver det finnas resurser och en tydlig organisation/infrastruktur för verksamheten.
Polismyndigheten har under 2016 beslutat att trygghetshundar inte bör bli en nationell metod som tillämpas i myndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet. Skälen till detta är flera. Exempelvis krävs det en adekvat polisiär resurs och förmåga att utbilda och stödja skyddspersonerna. Hundägares strikta ansvar kan leda till att Polismyndigheten får stå för skador som hundarna orsakar oavsett hur skadorna uppkommer. Det är vidare oklart hur många gånger det är lämpligt att omplacera en hund när hotbilden inte längre kvarstår. Beträffande projektet i Örebro är det också oklart om det var hunden i sig eller den utökade kontakten med polisen som bidrog till skyddspersonernas ökade trygghet.
Vilka metoder som är lämpliga att använda inom Polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete är i första hand en fråga för myndigheten att ta ställning till. Jag har således inte för avsikt att vidta några åtgärder på området.
Stockholm den 6 december 2016
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.