Trygghet under praktik vid EU:s institutioner

Skriftlig fråga 2022/23:929 av Gunilla Svantorp (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-18
Överlämnad
2023-08-18
Anmäld
2023-08-22
Svarsdatum
2023-09-01
Sista svarsdatum
2023-09-01
Besvarad
2023-09-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

I Europaparlamentet finns ett praktikprogram som kallas Schumann Traineeship där det anges tydligt att landet där praktiken genomförs inte anser praktikersättningen skattepliktig i landet utan ser det som studier, eventuell skatt ska betalas i hemlandet, vilket blir upp till varje hemlands lagstiftning.

Det innebär att arbetslandet inte anser sig ansvarigt att täcka praktikanten när det gäller nationell sjukvårdsförsäkring. De menar att eftersom detta är ett praktikprogram ska praktikanten ses som studerande och täckas av hemlandet, även om hen får en ersättning på plats.

Svenska Skatteverket anser däremot att ersättningen ska beskattas i Sverige eftersom praktiken är kortare än sex månader – men att praktikanten under de fem månaderna fortsatt kan vara folkbokförd i Sverige för denna tillfälliga utlandsvistelse (gränsen är tolv månader).

För att ytterligare komplicera det så ska man anmäla till Försäkringskassan om man flyttar till ett annat land, också för så kort tid som fem månader som ett praktikprogram kan handla om. Där görs en bedömning om det är det svenska försäkringssystemet eller det andra landets försäkringssystem som ska gälla. Om praktikprogrammet finns med i Centrala studiestödsnämndens (CSN) register för praktikprogram som lever upp till godtagbar nivå som kan jämställas med universitetsnivå, bedöms praktikanten (oavsett om hen söker CSN eller ej) vara studerande och täcks därmed av svensk försäkring. Det är för övrigt ytterligare en myndighet, Universitets- och högskolerådet (UHR), som avgör om en utbildning ska finnas med på CSN:s lista. Om praktikprogrammet inte finns med på listan, täcks den svenska praktikanten inte av svensk lag eller försäkring. Man har då alltså inte rätt till ett blått nationellt sjukförsäkringskort som är utfärdat i Sverige, och Sverige täcker inga eventuella sjukvårdskostnader för praktikanten. För närvarande är Försäkringskassans väntetider för bedömning sådana att man hinner göra hela sin praktikperiod innan beslut.

I dagsläget är det alltså så att de svenskar som vill och får möjlighet att genomgå ett praktikprogram inom EU-institutionen Europaparlamentet

  • inte vet vilket land som hen kan vända sig till för vård, och om hen vänder sig till svensk vård under tiden som Försäkringskassan gör bedömningen riskerar hen att bli återbetalningsskyldig för kostnader som den svenska försäkringen täckt
  • inte får något blått kort av något land
  • betalar skatt på sin praktikantersättning i Sverige men inte täcks av svensk försäkring och riskerar att bli utförsäkrad.

Man hamnar alltså mellan stolarna.

Är man dessutom en person som lever med en kronisk sjukdom och har behov av hjälpmedel och kostnader för förbrukningsmaterial får man fler orosmoln än fullt friska som kanske aldrig behöver söka vård under de fem månader som detta gäller, vilket skapar en ojämlikhet i möjligheten för svenska medborgare att medverka i EU:s institutioners praktikprogram. Visserligen täcks de under tiden av en privat sjukvårdsförsäkring som bekostas av EU, men den bekostar enbart 80 procent av vårdkostnaderna, och i och med att man inte har ett blått kort söker man heller inte offentlig vård på samma villkor som de lokala invånarna.

Det verkar orimligt att en EU-medborgare som praktiserar vid en EU-institution inte täcks av något EU-lands nationella sjukvårdsförsäkring.

Med tanke på att Sverige har behov av fler svenskar som vill arbeta i EU:s institutioner vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:

 

Är statsrådet medveten om bekymret som beskrivs ovan och är någon lösning på väg?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:929 besvarad av Statsrådet Anna Tenje (M)


Svar på fråga 2022/23:929 av Gunilla Svantorp (S)
Trygghet under praktik vid EU:s institutioner

Gunilla Svantorp har frågat mig om jag är medveten om problem med bl.a. tillgång till hälso- och sjukvård som kan uppkomma för personer som under fem månaders tid får genomföra ett s.k. Schuman Traineeship vid Europarlamentet och om någon lösning är på väg.

Det är positivt om personer från Sverige deltar i något av de många praktikprogram som erbjuds inom EU:s institutioner, som till exempel Schuman Traineeship. Regleringen av praktikprogram är dock inte enhetlig när det gäller bl.a. krav på avlagd universitetsexamen, ersättningsnivå eller andra förmåner som exempelvis utökad sjukförsäkring. Alla som deltar i praktikprogram är därför inte i samma situation, då förutsättningarna för deltagande och villkoren under programmet kan skilja sig åt. Jag har förståelse för att det därför kan vara utmanande för de som vill göra praktik att skapa sig en överblick av vilka rättigheter och skyldigheter som gäller i det enskilda fallet.

Det måste så långt som möjligt vara tydligt för den enskilde vilket land som ansvarar för de sociala trygghetsförmånerna under tiden för en vistelse eller arbete i ett annat EU-eller EES-land. När det kommer till frågan om vilket land som ska ansvara för en praktikants sociala trygghetsförmåner i en gränsöverskridande situation finns det gemensamma EU-regler om samordning av sociala trygghetssystem. Med sociala trygghetssystem avses i sammanhanget bl.a. tillgången till hälso- och sjukvård. Det är alltid omständigheterna i det enskilda fallet som avgör vilket lands lagstiftning som blir tillämplig.

Huvudregeln är att det är arbetslandet som är ansvarigt för att betala sociala trygghetsförmåner. I detta land ska även socialavgifter betalas av arbetsgivaren. Samordningsreglerna har tillkommit för att förhindra att man som enskild omfattas av två länders lagstiftning om sociala trygghetssystem eller att man inte omfattas av något lands lagstiftning alls. Dessa regler påverkas dock inte av var beskattningen av den enskilde sker.

Det europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) ger rätt till medicinskt nödvändig, offentlig vård under en tillfällig vistelse i ett annat EU-land eller i Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz eller Storbritannien. Rätten till vård gäller på samma villkor som för landets egna invånare. EU-kortet ska införskaffas för det land vars lagstiftning den enskilde i fråga omfattas av. Vilket lands lagstiftning man omfattas av beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Viktigt att notera är att sjukförsäkringskortet inte garanterar kostnadsfri vård. Alla EU-länder har olika sjukvårdssystem och kostnaderna kan därför variera.

Stockholm den 1 september 2023

Anna Tenje

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.