Trygghet för butiker
Skriftlig fråga 2020/21:1515 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-27
- Överlämnad
- 2021-01-28
- Anmäld
- 2021-01-29
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fler och fler butiker avvecklar sin kontanthantering för att minska rånrisken. För butiken kan det vara en bra åtgärd, men för oss konsumenter kan det bli ett problem då inte alla har möjlighet att betala med kort eller Swish. Det finns även butiker som låser sina dörrar till butiken på grund av den ökande otryggheten för företagaren själv och för företagets eventuella anställda.
Ett annat stort problem är krossade skyltfönster. En företagare i Gävle sa nyligen: ”Jag håller tummarna varje kväll när jag låser butiken att skyltfönstret ska vara helt i morgon när jag kommer tillbaka.”
Det krävs ett större stöd från samhället för att skydda Sveriges företagare från brottslighet. För handeln handlar det både om en närvarande polis och om att kommuner har möjlighet att via LOV 3-områden (3 § lagen om ordningsvakter), områden där ordningsvakter får arbeta och där de har viss rätt att bland annat använda våld och gripa någon som begår brott, stödja näringslivet med väktare. Trygghetsskapande kameror är också en viktig förebyggande åtgärd som kommuner och polis behöver.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Mikael Damberg:
När bedömer statsrådet att ett trygghetspaket är på plats, innehållande möjligheter att skyndsamt inrätta LOV 3-områden när det är nödvändigt och att sätta upp trygghetsskapande kameror snabbt när det krävs?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1515 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1515 av Lars Beckman (M)
Trygghet för butiker
Lars Beckman har frågat mig när jag bedömer att ett trygghetspaket är på plats, innehållande möjligheter att skyndsamt inrätta LOV 3-områden när det är nödvändigt och att sätta upp trygghetsskapande kameror snabbt när det krävs.
En av statens viktigaste uppgifter är att säkra medborgarnas trygghet och skydda människor från våld och brottslighet. Från regeringens sida genomförs en enorm kraftsamling för att bryta den brottsliga utvecklingen och öka tryggheten. Med fler poliser ökar tryggheten, det är därför vi satsar stort på att anställa 10 000 fler polisanställda till 2024 jämfört med 2016. I dagsläget sker tillväxten snabbare än prognosen och enligt Polismyndigheten kommer målet att nås. Åtgärderna i regeringens 34-punktsprogram förbättrar förutsättningarna för arbetet mot såväl gängbrottsligheten som annan kriminalitet, med fler verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, skärpta straff och ett förbättrat brottsförebyggande arbete.
Ordningsvakter ska inte och kan inte ersätta polisen, men deras arbete är ett viktigt bidrag till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Regelverket för ordningsvakter är dock föråldrat. I november 2019 tillsatte därför regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter. Syftet är att modernisera och effektivisera regelverket och anpassa det till dagens förhållanden. Utredningen ska bland annat se över för vilka ändamål och på vilka platser ordningshållning bör kunna utföras av ordningsvakter samt undersöka om det finns ytterligare uppgifter i ordningshållningen som en ordningsvakt bör kunna utföra. Utredningen ska redovisas senast den 21 maj 2021.
Som Lars Beckman är inne på kan kamerabevakning vara ett viktigt verktyg för brottsbekämpning och ökad trygghet i stort. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att förenkla användningen av kamerabevakning.
Under 2018 trädde en ny kamerabevakningslag i kraft. Genom den nya lagen slopades den generella tillståndsplikten för kamerabevakning. Det betyder att butiker och köpcentrum numera kan sätta upp kameror utan tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen. Det underlättar handelns säkerhetsarbete betydligt. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet bort även för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. Dessa myndigheter får nu själva bedöma när det är motiverat att sätta upp kameror på gator och torg. Den 1 augusti 2020 togs tillståndskravet bort även för kamerabevakning i kollektivtrafiken, på flygplatser och i apotek.
Polismyndigheten arbetar aktivt med kamerabevakning och planen för 2021 är att över 150 nya fasta kameror och närmare 100 paket för tillfällig kamerabevakning kommer att sättas upp. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 har regeringen gett Polismyndigheten i uppdrag att beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2021.
Stölder och andra brott som begås i butiker kan få stora konsekvenser för den som drabbas. Regeringen har därför förstärkt skyddet mot brott men även allvarliga trakasserier som äger rum där. Den 1 mars 2021 träder en ny lag om tillträdesförbud till butik ikraft. Lagen innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Stockholm den 3 februari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.