Trygghet för boende i bostadsrätt
Skriftlig fråga 2024/25:372 av Markus Kallifatides (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-03
- Överlämnad
- 2024-11-04
- Anmäld
- 2024-11-05
- Svarsdatum
- 2024-11-13
- Besvarad
- 2024-11-13
- Sista svarsdatum
- 2024-11-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Vi socialdemokrater ser med allvar på den utbredda otrygghet som är kopplad till brottslighet, inte minst den brottslighet som griper omkring sig i politiskt eftersatta områden i både större och mindre städer, områden som är mer utsatta för brottslighet. Det är en självklar utgångspunkt för oss socialdemokrater att alla invånare ska kunna leva i trygghet i och omkring sitt hem.
Propositionen ”Åtgärder för tryggare bostadsområden” var resultatet av en utredning tillsatt av den socialdemokratiska regeringen i juli 2022. Vi ställde oss därför i huvudsak bakom de förslag till lagändringar som propositionen innebar. Lagändringarna som nu trätt i kraft ger större möjlighet att skilja hyresgäster från sin hyresrätt i syfte att upprätthålla trygghet och att förebygga återkommande brottslighet i bostadsområden. Lagstiftningen tar sikte på hyresgäster som allvarligt försämrar tryggheten för sitt bostadsområde och närmiljö, och då inte bara genom brott i själva bostaden utan också bredare i omgivningen.
Den nationella trygghetsundersökningen (NTU), som genomförs av Brå, visar att otrygghet finns i alla upplåtelseformer. I områden med socioekonomiska utmaningar har cirka 35 procent av dem som äger sin bostad angett att de upplever sig mycket eller ganska otrygga i det egna bostadsområdet. För hyreslägenhet är siffran cirka 45 procent och för bostadsrätt cirka 39 procent. Mot den bakgrunden menade vi socialdemokrater att lagändringar motsvarande dem som införts för hyresrätt också borde införas för bostadsrätt.
Bostadsrättslagen och hyreslagen (12 kap. jordabalken) var fram till nyligen mycket snarlika vad avser bostadsrättsinnehavarens/hyresgästens skyldigheter gentemot fastighetsägaren (bostadsrättsföreningen/ägaren). Såväl hyresrätt som bostadsrätt kan enligt nu gällande lagstiftning förverkas genom särskilt allvarliga störningar i boendet. Men genom propositionen ”Åtgärder för tryggare bostadsområden” utvidgades alltså hyresgästens ansvar i förhållande till fastighetsägaren och är nu bredare än bostadsrättsinnehavarens i förhållande till bostadsrättsföreningen (=fastighetsägaren).
I likhet med några av remissinstanserna kunde vi socialdemokrater inte se något skäl till att den utvidgning av möjligheten till förverkande som infördes endast skulle gälla hyresrätt. Riksdagen har möjlighet att ta ställning till ett sådant förslag i och med vår bostadspolitiska kommittémotion som behandlas under detta riksdagsår.
Regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna tycks ha upptäckt skillnaden i ansvar som uppkommit efter den lagstiftning som de själva röstat för utan invändningar och har nyligen ställt en skriftlig fråga (ställd till statsrådet Andreas Carlson) om problematik med olovlig andrahandsuthyrning av bostadsrätter och även laglig uthyrning till exempelvis kriminella och kritiserat justitieminister Strömmer som besvarade den skriftliga frågan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Är ministern och regeringen beredda att genomföra förändringar som likställer hyresgästers och bostadsrättsinnehavares ansvar i förhållande till fastighetsägare vad avser trygghet, och i så fall vilka förändringar?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:372 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:372 Trygghet för boende i bostadsrätt
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:372 av Markus Kallifatides (S)
Trygghet för boende i bostadsrätt
Markus Kallifatides har frågat mig om jag och regeringen är beredda att genomföra förändringar som likställer hyresgästers och bostadsrättsinnehavares ansvar i förhållande till fastighetsägare vad avser trygghet, och i så fall vilka förändringar.
De lagändringar som Markus Kallifatides lyfter i sin fråga som ger fastighetsägare utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott trädde nyligen i kraft. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för trygga bostadsområden i hela landet. En ökad trygghet i ett bostadsområde är positivt även för dem som bor i andra boendeformer, som till exempel bostadsrätt.
Problemen med brottslighet som kan kopplas till bostäder är inte isolerade till hyresrätter. Andelen som känner sig otrygga i sitt bostadsområde är dock större hos dem som bor i hyreslägenheter än i andra boendeformer. Regeringen har därför ansett att det är särskilt angeläget att vidta åtgärder när det gäller hyreslägenheter. Det finns vidare skillnader i regelverken för bostadsrätter respektive hyresrätter, som behöver beaktas vid övervägande av om motsvarande regler bör införas för bostadsrätter.
Det är angeläget att det på olika sätt vidtas åtgärder för att stärka tryggheten och motverka brottslighet i eller i närheten av bostäder, oavsett boendeform. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att analysera i vilken omfattning samverkan bör vara obligatorisk mellan det offentliga och fastighetsägare i syfte att stärka trygghet, attraktivitet och det lokala näringslivet. Utredaren ska också föreslå andra insatser som bidrar till ökad trygghet och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön. I detta sammanhang kan också nämnas lagen om preventiva vistelseförbud som trädde i kraft i februari i år, som innebär att personer som främjar brottslighet som är ägnad att allvarligt skada tryggheten hos allmänheten ska kunna förbjudas att vistas på vissa platser. I april infördes en möjlighet för Polismyndigheten att införa säkerhetszoner där polismän har särskilda befogenheter att i ett område söka efter vapen och andra farliga föremål, i syfte att på ett mer effektivt sätt kunna motverka skjutningar och sprängningar vid konflikter i den kriminella miljön. Det kan stärka tryggheten för boende i området.
Inom Justitiedepartementet pågår även ett arbete med förslag om att det ska införas ett offentligt register för bostadsrätter, som bygger på förslagen i betänkandet Ett register för alla bostadsrätter (SOU 2022:39). Utredningen bedömer att ett register kan bidra till att minska brottslighet kopplad till bostadsrätter.
Regeringen följer vidare utvecklingen noga och överväger kontinuerligt vilka åtgärder som behövs.
Stockholm den 13 november 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

