Tryggad tillgång på kulturvirke
Skriftlig fråga 2024/25:662 av Patrik Lundqvist (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-08
- Överlämnad
- 2025-01-08
- Anmäld
- 2025-01-14
- Svarsdatum
- 2025-01-15
- Besvarad
- 2025-01-15
- Sista svarsdatum
- 2025-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
I Sverige finns många gamla kulturbyggnader, inte sällan byggda helt eller delvis i trä. När dessa kräver underhåll eller renovering är det av vikt att liknande byggmaterial och tekniker som vid uruppförandet kan användas för att viktiga kulturvärden inte ska gå förlorade. Det kan röra sig om medeltida kyrkor eller andra historiska byggnader där materialet är åldrat och behöver bytas ut. Detta leder till ett stort behov av så kallat kulturvirke, alltså virke som fått växa längre än normalt, ibland uppåt 200 år i stället för att avverkas vid 50–100 år.
Ett problem som gör att dessa behov är svåra att tillgodose är att äldre träd generellt är skyddade mot avverkning i svensk lagstiftning. Det går att få vissa dispenser men huvudregeln är att dessa inte får avverkas. Det gör att skogsägarna har skyddad skog de inte kan få avkastning på samtidigt som det finns behov av just det virke de skulle kunna tillgodose.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Hur vill ministern verka för att öka tillgången på svenskt kulturvirke?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:662 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2024/25:662 Tryggad tillgång på kulturvirke
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2024/25:662 av Patrik Lundqvist (S)
Tryggad tillgång på kulturvirke
Patrik Lundqvist har frågat mig hur jag vill verka för att öka tillgången på svenskt kulturvirke.
Den svenska skogspolitiken har två jämställda mål, miljömålet och produktionsmålet. Likväl som grunderna i skogspolitiken ligger fast har regeringen tillsatt en utredning i syfte att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik, givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU (dir. 2024:16).
Den svenska skogen, skogsbruket och skogsindustrin har en strategisk betydelse, både i ett regionalt perspektiv och för landet i stort. Skogen täcker två tredjedelar av Sverige och har betydelse för klimatet samt för vår gemensamma miljö och det svenska kulturarvet.
Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmålen samt till jobb och tillväxt i hela landet. Det svenska skogsbruket bidrar bland annat till betydande klimatnytta, dels genom att skogsprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruk och skogsindustri används som förnybara material och bioenergi och ersätter fossila alternativ, dels genom nettoupptag av koldioxid i skog, mark och träprodukter.
Tillgången på kulturvirke sker på en öppen marknad där olika aktörer tillsammans hittar affärsformer och lösningar. I dag finns exempel på aktörer som har gjort betydande framsteg inom användning och framtagande av kulturvirke i samarbete med större etablerade skogsaktörer.
Enligt föreskrifter till skogsvårdslagen (1979:429) ska hänsyn tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid all skötsel av skog. En åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska anmälas för samråd enligt miljöbalken. Äldre träd, död ved och andra ekologiskt viktiga strukturer kan tillsammans vara komponenter i skogar som betecknas som skyddsvärda och som kan vara aktuella för formellt områdesskydd, exempelvis naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal.
Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen är de myndigheter som bedömer om en skog är skyddsvärd och i samråd med skogsägaren beslutar om formellt skydd. Skogsägaren har då rätt till ersättning för minskningen av fastighetens marknadsvärde, eller vid naturvårdsavtal, för utebliven avkastning.
Stockholm den 15 januari 2025
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

