tryckfrihetsförordningen

Skriftlig fråga 1998/99:753 av Vänerlöv, Ingemar (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-06-21
Besvarad
1999-07-28
Anmäld
1999-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:753 av Ingemar Vänerlöv (kd) till justitieministern om tryckfrihetsförordningen

den 21 juni

 

För en månad sedan frikände Högsta domstolen nazisterna som tog hotbilder utanför hemmen hos en känd programledare och en polischef i Stockholm. Frikännandet upplevs stötande, även om Högsta domstolens domslut utifrån gällande lagstiftning är korrekt.

Det är helt oacceptabelt att personer, oavsett om de är nazister eller ej, på det här sättet skall kunna kränka och åsamka andra personer psykiskt lidande och sedan i domstol gå fria. Sådana här händelser riskerar att allvarligt skada allmänhetens förtroende för vårt rättsväsende.

Den friande domen har med tillämpningen av vår tryckfrihetsförordning att göra. Visst skall tryckfriheten värnas, men om dess tillämpning kan få sådana här konsekvenser måste lagarna ses över.

 

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att brott av ovanstående karaktär skall kunna beivras?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:753 besvarad av Statsrådet Britta Lejon

Svar på fråga 1998/99:753 om tryckfrihetsförordningen
    Statsrådet Britta Lejon

den 28 juli

 

Ingemar Vänerlöv har frågat justitieministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att olaga hot genom överlämnande av hotfulla bilder för publicering i medierna skall kunna beivras.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Regeringen beslutade i februari i år att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (dir. 1999:8 Mediegrundlagarna). Kommittén skall som en del av sitt uppdrag ta ställning till om brottet olaga hot bör införlivas i brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen så att det blir ett tryckfrihets- respektive yttrandefrihetsbrott. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2000. En eventuell grundlagsändring kan träda i kraft först den 1 januari 2003.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.