Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

träteknisk utbildning

Skriftlig fråga 2004/05:731 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-01-18
Inlämnad
2005-01-18
Besvarad
2005-01-26
Svar anmält
2005-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 januari

Fråga 2004/05:731

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Lena Hallengren om träteknisk utbildning

En färsk undersökning från Trä- och Möbelindustriförbundet visar att träindustrin i Sverige under de närmaste fem åren kommer att behöva rekrytera över 6 000 nya medarbetare. Företagen söker framför allt personal med träteknisk utbildning. De nuvarande gymnasieutbildningarna räcker inte till för att uppfylla företagens behov av personal. Det finns därför stor risk att utvecklingen i träindustribranschen hämmas av bristen på utbildad personal.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att trygga behovet av trätekniskt utbildade?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:731 besvarad av Lena Hallengren

den 26 januari

Svar på fråga 2004/05:731 om träteknisk utbildning

Statsrådet Lena Hallengren

Lars-Ivar Ericson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygga behovet av trätekniskt utbildade.

Det är av stor vikt att samhällets behov av utbildad arbetskraft inom olika yrkesområden kan tillgodoses på lämpligt sätt. Ansvaret för detta delas mellan staten, kommunerna och arbetslivet. Det är emellertid inte givet att den enskildes val av yrkesbana alltid överensstämmer med arbetsmarknadens behov. Alltför få ungdomar söker sig till utbildning och arbete inom industri- och hantverksyrken, men deras intresse för olika yrkesområden och utbildningsvägar kan inte kommenderas fram. Som regeringen har framhållit i sin proposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utveckling av gymnasieskolan bör lokalt samråd mellan kommun och arbetsmarknadens parter i frågor som rör yrkesinriktade program i gymnasieskolan åter göras obligatoriskt. Genom bland annat en gymnasial lärlingsutbildning och en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv, förbättras möjligheterna för de yrkesinriktade utbildningarna att få det elevintresse som är önskvärt. Aktiv information och vägledning som ökar kunskaperna om vad olika yrken innebär, har också en stor betydelse för att öka intresset för yrkesutbildningarna. I sammanhanget kan nämnas att den av regeringen tillsatta yrkesutbildningsdelegationen bland annat ska verka för att samhällets intentioner med samverkan mellan skola och arbetsliv förverkligas i ökad utsträckning. Delegationen ska verka för att höja kvaliteten i och rekryteringen till gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar. Syftet med delegationens insatser är att på ett bättre sätt tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft.

När det gäller utbildning för vuxna är det en viktig uppgift för kommunerna att inom den kommunala vuxenutbildningen erbjuda sådana grundläggande yrkesutbildningar som det finns ett behov av och intresse för. Utöver de nationella kursplanerna som står till buds kan individuella kurser och lokala kurser tas fram tillsammans med det lokala arbetslivet och även i form av arbetsplatsförlagd utbildning. Som kommunal påbyggnadsutbildning bedrevs under 2004 sju utbildningar med en direkt träteknisk inriktning och lika många med skogsteknisk inriktning.

Den eftergymnasiala, kvalificerade yrkesutbildningen (KY) bygger på lokala eller regionala initiativ från arbetslivet, som därigenom påverkar var och inom vilka yrkesområden KY-utbildningar erbjuds. Det ger förutsättningar att styra resurserna dit efterfrågan på arbetskraft är stor. I dag finns fyra utbildningar inom träindustriområdet, inriktade på design, produktutveckling och produktionsteknik på olika ställen i landet. År 2002 sökte endast 120 personer till dessa utbildningar.

Insatser kan också göras inom arbetsmarknadspolitikens ramar.

Arbetsmarknadsutbildningen styrs av konjunkturens växlingar och ska tillgodose behov på kort sikt utifrån de prognoser Ams genomför. Enligt senaste uppgiften är rekryteringsbehoven inom träindustrin blygsamma men när förändringar uppstår kan volymerna på utbildningen snabbt öka. År 2004 avslutade 204 personer utbildning inom träindustri- och möbelutbildningar. För närvarande pågår utbildningar i sex län.

Jag anser sammanfattningsvis att det redan finns möjligheter att bedriva utbildningar inom trätekniska området i olika former. Intresset för yrkesområdet måste dock i första hand skapas av branschen själv och arbetslivets engagemang i yrkesutbildningen är därför av stor vikt. Studievägledande insatser spelar naturligtvis en central roll i sammanhanget. Det är viktigt att infrastrukturen för vuxnas lärande utvecklas och utnyttjas så att kommuner och företrädare för den lokala och regionala arbetsmarknaden samverkar. Av samma skäl är det angeläget att samarbetet mellan kommuner och regioner ökar för att gemensamma intressen i fråga om bland annat utbildning ska tas till vara på ett bra sätt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.