Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Trätek och industriforskningsinstituten

Skriftlig fråga 2000/01:1636 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-30
Besvarad
2001-09-06
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 augusti

Fråga 2000/01:1636

 av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Björn Rosengren om Trätek och industriforskningsinstituten

Svenska staten satsar i en internationell jämförelse små offentliga medel på fristående forskning inom basindustrin. 1998 rörde det sig om ungefär 500 miljoner. De offentliga anslagen dubblas vanligtvis flera gånger i slutändan eftersom industrin och EU ger anslag ovanpå staten. Sveriges satsning på industriforskning utgör endast 3 % av den offentliga FoU-budgeten, vilket står i stark kontrast till EU-ländernas genomsnitt på 24 %. Siffran för Finland respektive USA är 30 %. Nu aviseras ytterligare nedskärningar i årsanslagen från 377 till 145 miljoner kronor, dvs. en minskning med ca 60 %.

Särskilt viktigt är det statliga engagemanget i träindustrin. Trätek är den gemensamma forskningsorganisationen för sågverken och övrig trämekanisk industri i Sverige. Branschen har inga egna storföretag som bedriver egen forskning och utveckling. I stället har samarbete med Trätek varit ett sätt att få tillgång till forskare och innovationsstödjande program.

Effekten för Trätek innebär en halvering av verksamheten, men den stora negativa effekten ligger främst i utebliven utveckling eller avveckling av träindustrin i skogslänen.

Vad avser ministern göra för att säkra och utveckla forskningen inom träbranschen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1636 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 6 september

Svar på fråga 2000/01:1636 om Trätek och industriforskningsinstituten

Utbildningsminister Thomas Östros

Ingegerd Saarinen (mp) har i en fråga ställd till Björn Rosengren frågat vad denne avser att göra för att säkra och utveckla forskningen inom träbranschen. Eftersom jag är den i regeringen som har ansvaret för forskningsfrågor, svarar jag på frågan i stället.

De grundläggande principerna för den svenska forskningspolitiken slogs fast av riksdagen i oktober 1999 i samband med behandlingen av propositionen Vissa forskningsfrågor (prop. 1998/99:94) och utvecklades i behandlingen av den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3). Målet för regeringens forskningspolitik är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation där all forskning håller hög kvalitet och forskningsinsatserna rymmer både bredd och specialisering. Sverige ska vara ett av världens mest FoU-intensiva länder. Detta kräver fortsatt stora insatser av både staten och näringslivet. Regeringen lyfte i den forskningspolitiska propositionen också fram frågan om hur sambanden ser ut mellan forskningen och innovationssystemet. För att stödja samspelet mellan forskare och företag inrättades Verket för innovationssystem (Vinnova).

Sverige är det land som satsar mest i världen på FoU mätt som andel av BNP. Kännetecknande för Sverige jämfört med andra länder är att större delen av den statligt finansierade forskningen bedrivs vid universitet och högskolor. Endast en liten del utförs vid industriforskningsinstitut. Detta är en medveten politik sedan ungefär 70 år tillbaka.

Det statliga bidraget till industriforskning grundar sig på en övertygelse om att industriforskningsinstituten genom sin verksamhet bidrar till industrins vidareutveckling och deltar i arbetet med att utveckla mera högförädlade produkter. Det är viktigt att instituten kan leva upp till de kvalitetskrav som måste ställas på alla forskningsutförare. Det är också viktigt att industriintressenterna visar sitt intresse av verksamheten genom att bidra aktivt till institutens finansiering och då även till basfinansieringen. Statens roll i detta arbete är att bidra med medel för institutens kompetensutveckling.

De svenska satsningarna på industriforskningsinstituten har legat på en stabil nivå sett över flera års sikt. Under tiden har stora omvärldsförändringar skett och industristrukturer förändras hela tiden. Inte minst utvecklingen inom IT och bioteknik nödvändiggör omprioriteringar av forskningsmedel, samtidigt som nya kunskaper inom dessa områden också kommer traditionella branscher till godo. Inom IT-området har vi sett tillkomsten av flera nya institut och andra har orienterat sig mot bioområdet.

Träteknisk och skogsindustriell forskning bedrivs i dag på flera ställen i Sverige. Staten (Näringsdepartementet) och KK-stiftelsen kom 1998 överens om att under perioden 1999@2004 genomföra en omfattande satsning på att bygga upp nya forskningsmiljöer inom det skogsindustriella området vid några av landets nya universitet och högskolor. Satsningen skulle omfatta sammanlagt 500 miljoner kronor från regeringen, KK-stiftelsen och näringslivet. Regeringens och KK-stiftelsens insatser förutsätter även en finansiering från näringslivet. Skogsbranschen har här ett ansvar för att dessa satsningar ska kunna fullföljas.

Min avsikt är, som jag sade inledningsvis, att svensk forskning ska vara av världsklass var den än bedrivs. Endast på det sättet får vi också starka producerande företag. Det gäller alla branscher inklusive träbranschen. Jag har för avsikt att närmare redogöra för hur jag ser på bl.a. industriforskningen i en proposition om FoU och samverkan i innovationssystemet som lämnas till riksdagen senare i höst.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.