träskiveindustrins villkor

Skriftlig fråga 1999/2000:691 av Aurelius, Nils Fredrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-14
Anmäld
2000-03-21
Besvarad
2000-03-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 mars

Fråga 1999/2000:691

av Nils Fredrik Aurelius (m) till näringsminister Björn Rosengren om träskiveindustrins villkor

Konsumtionen av träbaserade skivmaterial ökar i Sverige, liksom i flertalet andra europeiska länder. Trots det gynnsamma tillståndet verkar svensk träskiveindustri under ansträngda förhållanden. Orsaken till det finns framför allt i det faktum att svenska staten medelst stöd- och styrmedel favoriserar ökad biobränsleanvändning. Följden har blivit en stor utslagning av spånskiveproducenter. 19 producerande anläggningar 1976 har blivit till dagens 6, samtliga gamla och med äldre teknologi. Swedspan i Hultsfred är en av dessa få kvarvarande svenska producenter av spånskivor.

Den snedvridning de politiska styrmedlen skapar syns tydligt i export- och importtalen. Nettoexportvärdet på 253 miljoner kronor förändrades på 20 år till ett nettoimportvärde 1998 på 450 miljoner kronor. Det skogrika Sverige har förvandlats från ett betydande exportland till en nettoimportör av dessa varor.

Det är stötande att kvalitetsmaterial som spån- och flisvara eldas upp. Kompetens och investeringsvilja finnes för att höja förädlingsgraden, förutsatt att företagen får verka på en konkurrensneutral marknad.

Om branschen ska klara den allt hårdare konkurrensen kan inte staten fortsätta att genom stöd- och styrmedel verka för att råvaran eldas upp i stället för att användas inom tillverkningsindustrin.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att införa en konkurrensneutral spån- och flismarknad?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:691 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 22 mars

Svar på fråga 1999/2000:691 om träskiveindustrins villkor

Näringsminister Björn Rosengren

Nils Fredrik Aurelius har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att införa en konkurrensneutral spån- och flismarknad.

Bakgrunden är att den ökade efterfrågan på biobränslen i fjärrvärmeproduktionen har lett till att det har uppstått konkurrens om biprodukterna från skogsindustrin. Från att tidigare främst ha använts som bränsle internt inom skogsindustrin och som råvara, har biprodukter såsom spån numera i allt större utsträckning sålts som bränsle till fjärrvärmeverken. Detta beror till en del på att det utvecklats pannor som möjliggör eldning med spån. Huvudskälet är dock den ökade energibeskattningen av fossilbränslen och stöd till uppförande av biobränsleeldade kraftvärmeverk. Dessutom har användningen av förädlade trädbränslen såsom pelletar och briketter ökat, till största delen i värmeverken men även på småhusmarknaden. Dessa bränslen tillverkas främst av spån. Framför allt till följd av de höga skatterna på fossila bränslen har således nya användningsområden för spån uppstått, vilket har medfört försörjnings- och lönsamhetsproblem för företag inom träskiveindustrin.

Våren 1998 tillkallade regeringen en särskild förhandlingsman med uppdrag att ta upp en diskussion med berörda parter, främst sågverksindustrin, producenterna av spån- och träfiberskivor och energiproducerande företag, i syfte att nå en frivillig överenskommelse för att tillförsäkra skivindustrin försörjning med spånråvara. Det var jag själv som under min tid som landshövding fungerade som förhandlingsman. Tyvärr visade det sig inte vara möjligt att nå en frivillig överenskommelse och jag, i min egenskap av förhandlingsman, föreslog då ekonomiska styrmedel framför en reglering.

Frågan om beskattning av biobränslen liksom frågan om nivån på skatten på fossila bränslen för fjärrvärmeproduktion ingår i den pågående översynen av energibeskattningen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.