Transportskatternas sysselsättningseffekter
Skriftlig fråga 2020/21:2154 av David Lång (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-10
- Överlämnad
- 2021-03-11
- Anmäld
- 2021-03-12
- Svarsdatum
- 2021-03-17
- Besvarad
- 2021-03-17
- Sista svarsdatum
- 2021-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har under sin tid vid makten höjt en rad olika skatter. Det handlar inte minst om punktskatter relaterat till miljön, vilket beskrivs som ett led i den så kallade gröna skatteväxling som ingår i regeringens uppgörelse med de andra partierna inom januariavtalet. Förvisso har man sänkt vissa inkomstskatter, även om dessa inte är lika stora som skattehöjningarna, vilket rimligtvis beror på ökande kostnader för en ansvarslös politik bland annat på migrationsområdet. Omedelbart efter regeringens tillträde steg skattetrycket i relation till bnp, och det är fortfarande högre än år 2014.
Sett till förändringar av skatter kan de ofta i olika hänseenden innebära påverkan på sysselsättningen, ibland marginellt och ibland mer påtagligt. Sysselsättningen kan samtidigt ha andra förklaringsfaktorer, som att utbildningar ligger rätt i tiden, rådande konjunktur och arbetskraftens sammansättning med mera.
Tanken bakom en grön skatteväxling är att det oönskade ska beskattas och det önskade premieras, eller åtminstone underlättas. Rimligtvis uppnås den effekten även när transporter beskattas, vilket innebär högre kostnader för många småföretagare, inte minst på gles- och landsbygd, och leder till att vissa företag får det ekonomiskt svårare och därmed inte har utrymme för anställda på samma sätt. Som exempel kan nämnas bilskattehöjningen som börjar gälla den 1 april och som beräknas slå särskilt hårt mot hantverkarbilar med en skatt på över 20 000 kronor per år.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vilka sysselsättningseffekter förväntar sig ministern av regeringens skattehöjningar på transporter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2154 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2020/21:2153 av Johnny Skalin (SD)
Flygskattens inverkan på landsbygden och näringslivet och fråga 2020/21:2154 av David Lång (SD) Transportskatternas sysselsättningseffekter
Johnny Skalin har frågat mig om jag ser några problem inför återstarten av ekonomin och samhällets behov av flygresor med att man har infört en punktskatt på flygresor och David Lång har frågat mig vilka sysselsättningseffekter jag förväntar mig av regeringens skattehöjningar på transporter.
Enligt det klimatpolitiska ramverket ska utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Flygets stora klimatpåverkan ska minska och regeringen anser att flyget i högre grad bör stå för kostnaderna för sin klimatpåverkan. För att säkra att samhällsviktiga flygtransporter finns tillgängliga i hela landet oavsett tid på dygnet har regeringen tillfört Sveriges beredskapsflygplatser extra medel.
När vi satsar på en återhämtning efter pandemin är klimatet en viktig utgångspunkt. I detta ekonomiska läge behövs även en tillfälligt expansiv finanspolitik för att så snabbt som möjligt ta Sverige ur krisen. I budgetpropositionen för 2021 satsar regeringen på omfattande gröna investeringar, resurstillskott till välfärden och tillfälligt sänkt skatt för företag som investerar. Dessutom förbättras möjligheterna till omställning på arbetsmarknaden för den som vill eller behöver ställa om och vi gör stora satsningar på utbildning. Åtgärderna bidrar till att öka takten i klimatomställningen, stödja återhämtningen och öka sysselsättningen i hela landet.
I budgetpropositionen för 2021 tillförs även resurser för ett landsbygdspaket som innehåller satsningar för livskraftiga landsbygder med konkurrenskraftiga gröna näringar, fler jobb och växande företag, samtidigt som värdefull miljö skyddas.
Jag och regeringen följer noggrant utvecklingen och analyserar löpande behovet av åtgärder för näringslivet och samhället i stort.
Stockholm den 17 mars 2021
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.