transportörsansvaret

Skriftlig fråga 2001/02:467 av Frebran, Rose-Marie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-21
Besvarad
2002-01-10
Anmäld
2002-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 december

Fråga 2001/02:467

av Rose-Marie Frebran (kd) till utrikesminister Anna Lindh om transportörsansvaret

EU har utfärdat direktiv enligt vilket Sverige är skyldigt att införa stränga sanktionsavgifter för de transportörer som befordrar passagerare från tredje land om dessa tredje lands medborgare inte har erforderliga handlingar. Enligt Romfördraget artikel 249 har EU ingen rätt att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet av direktiv. Således har riksdagen inte överlåtit någon befogenhet till att eventuellt bestämma om sanktioner eller böter genom EG-direktiv.

Avser ministern åberopa artikel 249 i Romfördraget och därigenom avstå från att införa ett utvidgat transportörsansvar med böter?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:467 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 10 januari

Svar på fråga 2001/02:467 om transportörsansvaret

Statsrådet Jan O Karlsson

Rose-Marie Frebran har frågat om utrikesministern avser åberopa artikel 249 i Romfördraget och därigenom avstå från att införa ett utvidgat transportörsansvar. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Jag vill börja med att påpeka att riksdagen med stor majoritet har beslutat att Sverige ska delta i Schengensamarbetet. Av den konvention som reglerar samarbetet framgår att de deltagande staterna förbinder sig att införa sanktioner mot de transportörer som transporterar passagerare utan erforderliga dokument till Schengenområdet. Konventionens regler har i ett rådsdirektiv ytterligare kompletterats. Direktivet innehåller ett undantag som innebär att den som transporterar en flykting kan befrias från sanktioner. Denna undantagsklausul togs med i direktivet i hög grad tack vare svenska ansträngningar.

Av artikel 249 i Romfördraget framgår följande. Ett direktiv ska med avseende på det resultat som ska uppnås vara bindande för varje medlemsstat till vilket det är riktat, men ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Artikel 249 handlar inte om överlåtande av beslutsbefogenhet till EG. Artikelns tillämpningsområde berör frågor där medlemsstaterna redan överlåtit beslutsbefogenhet till EG. Av artikeln framgår att ett direktiv är bindande med avseende på det resultat det ska uppnå. Sedan är det, som Rose-Marie Frebran uppmärksammat, medlemsstaterna som själva avgör hur direktiv ska genomföras i nationell rätt, t.ex. om det ska göras i lag eller i förordning.

I slutet av förra året överlämnade en interdepartemental arbetsgrupp sin rapport, Tranportörsansvaret i utlänningslagen. Den ska nu ut på remiss och regeringen får sedan, bl.a. i ljuset av remissvaren, besluta om ärendets vidare beredning.

Som svar på Rose-Marie Frebrans fråga kan jag bara svara att jag inte har för avsikt att agera i strid med ingångna överenskommelser.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.