Transnationellt förtryck
Skriftlig fråga 2024/25:304 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-22
- Överlämnad
- 2024-10-22
- Anmäld
- 2024-10-23
- Sista svarsdatum
- 2024-10-30
- Svarsdatum
- 2024-11-01
- Besvarad
- 2024-11-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Bota Jardemalie är en advokat och människorättsförsvarare från Kazakstan som i åratal har försvarat den kazakiska oppositionen, politiska aktivister, människorättsförsvarare och tortyroffer samt personer som på olika sätt engagerat sig för mänskliga rättigheter, demokrati och kampen mot korruption. Som ett resultat av de extraordinära risker hon stod inför i form av repressalier från Kazakstan mot henne för hennes juridiska arbete mot regimen beviljades hon politisk asyl i Belgien 2013.
Myndigheterna i Kazakstan har fortsatt att rikta sig mot Jardemalie och har därför försökt missbruka Interpol för att arrestera henne och få henne utlämnad på falska anklagelser om förskingring, lyckligtvis utan framgång. Hon har också blivit utsatt för ganska grova hot och trakasserier. Dessutom har ett antal personer utretts och dömts i Belgien anklagade för att bland annat ha förberett en kidnappning av henne.
Under falska anklagelser om penningtvätt lyckades den kazakiska regimen ta emot Jardemalies bankinformation från Belgien om minst två belgiska banker. Dessutom accepterade Belgiens justitieminister i april 2018 en begäran om MLA från Kazakstan, trots Jardemalies politiska flyktingstatus. På begäran av de kazakiska myndigheterna genomsökte den belgiska polisen, tillsammans med två oidentifierade kazakiska poliser, hennes lägenhet i Bryssel i oktober 2019, vilket resulterade i att hennes yrkeshandlingar och till och med datorutrustning beslagtogs. Hittills insisterar belgiska myndigheter på att samarbeta med Kazakstan i denna fråga och deltar därigenom aktivt i Kazakstans transnationella förtryck.
Det är ganska oroande att en advokat, demokratikämpe och människorättsförsvarare som tvingades till politisk asyl i ett annat land, trots kunskapen om de statssanktionerade faror hon utsätts för, fortfarande inte skyddas av samhället mot ett sådant transnationellt förtryck.
Även om detta sker i Belgien och inte i Sverige ligger det naturligtvis i utrikesministerns intresse att ta upp dessa problem med växande transnationellt förtryck med berörda parter inom det internationella samfundet. Om en kazakisk politisk flykting inte kan känna sig trygg i ett EU-land som Belgien kan naturligtvis inte en potentiell svensk som är hotad från ett auktoritärt land göra det heller.
Mot bakgrund av detta uppmanas utrikesminister Maria Malmer Stenergard att svara på följande fråga:
Kan ministern överväga att ta upp det ovan nämnda problemet med relevanta aktörer inom det internationella samfundet för att säkerställa skyddet av personer som är offer för transnationellt förtryck på europeisk mark för att eventuellt rekommendera berörda aktörer att utveckla förebyggande åtgärder, så som exempelvis standardiserade definitioner av gränsöverskridande förtryck eller upprättande av förbättrade internationella rättsliga ramar, för att förhindra missbruk av internationella samarbetsverktyg för sådana ändamål?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:304 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:304 Transnationellt förtryck
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:304 av Markus Wiechel (SD)
Transnationellt förtryck
Markus Weichel har frågat mig huruvida jag kan överväga att ta upp frågan om att utveckla åtgärder i syfte att säkerställa skyddet av personer som är offer för transnationellt förtryck på europeisk mark med relevanta aktörer inom det internationella samfundet.
Varje år hålls särskilda MR-dialoger inom ramen för det fördjupade partnerskaps-samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan som trädde i kraft i mars 2020. I samband med dessa dialoger diskuteras bland annat straffrättsliga frågor, mötes- och organisationsfrihet, barns- och kvinnors rättigheter samt frågor kopplade till yttrandefrihet och religionsfrihet. Sverige deltar i förberedelserna inför dessa dialoger.
Sverige är och kommer fortsätta att vara en aktiv aktör för mänskliga rättigheter, såväl i nationell kapacitet som inom EU, i FN:s råd för mänskliga rättigheter liksom i FN:s tredje utskott som hanterar mänskliga rättigheter. I dessa fora lyfter Sverige regelbundet landsituationer och tematik som särskilt behöver uppmärksammas. Sverige är också en tydlig röst för kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, liksom hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, och fördömer kränkningar och övergrepp av mänskliga rättigheter där det förekommer.
Sverige har dessutom regelbunden kontakt med organisationer som bevakar och rapporterar om mänskliga rättigheter, däribland Amnesty International och Human Rights Watch.
Stockholm den 1 november 2024
Maria Malmer Stenergard
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

