Trafikfarliga EU-medborgare
Skriftlig fråga 2007/08:1379 av Grönfeldt Bergman, Lisbeth (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-06-18
- Inlämnad
- 2008-06-18
- Besvarad
- 2008-07-02
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 juni
Fråga
2007/08:1379 Trafikfarliga EU-medborgare
av Lisbeth Grönfeldt Bergman (m)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
När polisen gör rutinkontroller utefter våra vägar stoppas inte bara svenska trafikanter utan även utländska sådana. Trafikanter hemmahörande i övriga EU som fastnar i dessa kontroller och ådöms att betala böter kan mycket snart vara ute i trafiken återigen och utsätta andra trafikanter för fortsatt fara. Ett stort problem är förstås också att dessa bötesbelopp är mycket svåra att driva in men än värre är att polisen ej kan kvarhålla en trafikfarlig person. För att polisen ska ha möjlighet att kvarhålla en person hemmahörande i EU krävs att böterna uppgår till minst 50 000 kronor enligt Rikspolisstyrelsen. När en sådan hög bötessumma utdöms är givetvis de begångna brotten eller förseelserna av tämligen grov art.
Ett obehagligt exempel på hur det i praktiken kan gå till ute på de svenska vägarna inträffade den 25 februari 2008 i Norrköping. En rumänsk bilförare stoppades med 0,9 promille alkohol i blodet. Bilens hastighet hade av polisen uppmätts till 128 kilometer per timme på en vägsträcka där högsta tillåtna hastighet var 110 kilometer per timme. Som om det inte räckte det med detta visade sig personen dessutom sakna giltigt körkort. Åklagaren utdömde 8 000 kronor i böter för dessa trafikbrott som vederbörande inte kunde betala. Efter att personen skrivit under ett erkännande var han fri att gå och kunde sannolikt omgående vara ute i trafiken igen och utsätta andra trafikanter för direkt livsfara.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att inom det europeiska samarbetet komma åt problematiken kring EU-medborgare som beter sig trafikfarligt i ett annat EU-land?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1379 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2007/08:1379 Trafikfarliga EU-medborgare
Justitieminister Beatrice Ask
Lisbeth Grönfeldt Bergman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inom det europeiska samarbetet komma åt problematiken kring EU-medborgare som beter sig trafikfarligt i annat EU-land.
Det internationella straffrättsliga samarbetet är mycket viktigt för att våra myndigheter ska kunna verkställa straff på ett effektivt och rättssäkert sätt. Redan i dag är det möjligt att begära att svenska bötesstraff ska verkställas utomlands. Möjligheterna för detta följer av 1970 års konvention om brottmålsdoms internationella rättsverkningar. Tyvärr har endast ett fåtal länder anslutit sig till konventionen.
Inom EU har ett rambeslut om ömsesidigt erkännande av bötesstraff antagits. Tanken bakom rambeslutet är att skapa bättre förutsättningar för överförande av verkställighet av bötesstraff än nuvarande ordning. Rambeslutet har därför en viktig roll att fylla, inte minst för att det kommer att vara tillämpligt i förhållande till samtliga EU:s medlemsstater. Regeringen avser under innevarande år att lämna över en proposition till riksdagen med de lagförslag som krävs för att genomföra rambeslutet.
När det gäller polisens möjligheter att på plats förhindra rattfylleribrott, till exempel att tillfälligt omhänderta bilnycklarna och i vissa fall fordonet, gäller samma regler för utländska förare som för svenska. Även reglerna för när en person får frihetsberövas för ett trafikbrott gäller oavsett medborgarskap.
Min förhoppning är att de förändringar vi nu gör när det gäller möjligheterna att driva in bötesstraff från medborgare i ett annat EU-land, tillsammans med de stora satsningar som regeringen gjort på polisen, kommer att bidra till en effektivare kamp mot trafikbrott som begås av andra EU-medborgare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
