Torvens roll som inhemskt bränsle
Skriftlig fråga 2021/22:1226 av Rickard Nordin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-08
- Överlämnad
- 2022-03-08
- Anmäld
- 2022-03-14
- Svarsdatum
- 2022-03-16
- Besvarad
- 2022-03-16
- Sista svarsdatum
- 2022-03-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
De senaste månadernas höga elpriser har visat på de utmaningar det svenska och europeiska elsystemet har, inte minst när det kommer till beroende av rysk gas på kontinenten. Tidigare vintrar har vi också sett utmaningar i bränsleleveranser av exempelvis flis.
Vi behöver samtidigt ställa om för klimatets skull och minska användningen av bränslen med höga utsläpp. Torven är ett bränsle som inte återskapas lika snabbt som förnybara bränslen men inte heller lika långsamt som fossila. Att bygga ett energisystem på torv är inte en god lösning. Det finns dock fördelar ur exempelvis samförbränningsperspektiv, vilket exempelvis gör att tillsatser av svavel som behöver brytas och skeppas hit med medföljande utsläpp minskar.
Att ha ett energisystem som tål utmaningar i kristider är viktigt. Vi behöver därför bli mindre beroende av omvärlden och inte minst av den ryska gasen, men även av tillsatser av svavel. Där kan torven ha en roll att spela som inhemskt bränsle och additiv i mindre mängder.
Min fråga till statsrådet Khashayar Farmanbar är därför:
Har regeringen analyserat torvens roll som inhemskt bränsle och additiv ur ett beredskapsperspektiv och säkerhetspolitiskt perspektiv?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1226 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:1226 av Rickard Nordin (C)
Torvens roll som inhemskt bränsle
Rickard Nordin har frågat mig om regeringen har analyserat torvens roll som inhemskt bränsle och additiv ur ett beredskapsperspektiv och säkerhetspolitiskt perspektiv.
Den civila beredskapen och återuppbyggnaden av totalförsvaret är en viktig och angelägen fråga för regeringen. I december 2020 fattade riksdagen beslut med anledning av propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Den innebär den största satsningen på totalförsvaret i modern tid. I syfte att stärka och ytterligare intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret är regeringens inriktning en stegvis förstärkning som innebär att summan av medel avseende civilt försvar år 2025 uppgår till 4,2 miljarder kronor. Vidare tillsatte regeringen i september 2021 en utredning om nationell samordning av försörjningsberedskapen, där även energifrågan ingår.
Försörjningsberedskap och en säker energiförsörjning är en större fråga och måste utredas samlat i både nationell och internationell kontext och beakta hela energisystemet. Berörda myndigheter och den pågående utredningen bedriver nu detta arbete och regeringen har för närvarande inga planer på att initiera en utredning specifikt om energitorv och försörjningsberedskap.
Stockholm den 15 mars 2022
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.