Torvbrytning i framtiden
Skriftlig fråga 2007/08:1523 av Malmberg, Betty (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-08-05
- Anmäld
- 2008-08-14
- Besvarad
- 2008-08-18
- Besvarad
- 2008-08-19
- Svar anmält
- 2008-08-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 augusti
Fråga
2007/08:1523 Torvbrytning i framtiden
av Betty Malmberg (m)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
EU-kommissionen har tilldelat Sverige ett mycket ambitiöst mål då det gäller det så kallade klimatdirektivet och vi har därför en stor utmaning framför oss. För att uppnå målet på ett kostnadseffektivt sätt krävs att vi utnyttjar alla tänkbara och långsiktigt hållbara energikällor, varför också torven borde få spela en viktigare roll i framtiden.
Torv har flera fördelar. Förbränning av andra biobränslen effektiviseras till exempel då torv blandas in och då den skördas på redan dikade marker bidrar torvbrytning till att minska utsläppen av växthusgaser, eftersom dessa annars läcker ut i en naturlig process då torven bryts ned. Torvbranschen skapar dessutom många arbetstillfällen, vilket har stor betydelse för sysselsättningen på landsbygden.
Med hänvisning till vad som anförts undrar jag vad statsrådet avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att svensk torvs ställning kan utvecklas och skapa nya arbetstillfällen.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1523 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2007/08:1523 Torvbrytning i framtiden
Näringsminister Maud Olofsson
Betty Malmberg har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att svensk torvs ställning kan utvecklas och skapa nya arbetstillfällen.
Villkoren för torvbrytning har analyserats vid ett flertal tillfällen genom åren, såväl i 2002 års utredning om en uthållig användning av torv som i ett antal senare myndighetsuppdrag. Klimateffekterna av torvbrytning har analyserats vetenskapligt i ett antal studier.
Sammantaget föranledde detta underlag regeringen att bedöma att det finns skäl som talar för att det på vissa torvmarker kan bedrivas ett torvbruk som skulle kunna ha klimatmässigt sett bättre effekter än vad som beaktas inom ramen för handelssystemet för utsläppsrätter, där torv tilldelats en emissionsfaktor som enbart baseras på utsläppen vid förbränning. Härvid måste man se torvbruket i ett livscykelperspektiv. Ett torvbruk som uppvisar dessa goda egenskaper skulle kunna betraktas som ett klimatanpassat torvbruk, såvida det bedöms bidra till uppfyllelsen av riksdagen fastställda mål om minskning av växthusgaser.
Regeringen beslutade därför i april förra året att ge Statens energimyndighet och Naturvårdsverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ta hänsyn till ett klimatanpassat torvbruk och hur detta i sådana fall kan komma näringen till godo.
Myndigheterna slutredovisade sitt uppdrag i våras och redovisningen har remissbehandlats.
Frågan om vad som kan och bör göras vidare, med ledning av underlaget från myndigheterna och remissinstansernas synpunkter, bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.