Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tortyrskadade

Skriftlig fråga 1999/2000:1053 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-30
Anmäld
2000-06-06
Besvarad
2000-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 maj

Fråga 1999/2000:1053

 av Marianne Andersson (c) till socialminister Lars Engqvist om tortyrskadade

En av världens ledande experter på PTSD (post traumatic stress disorder), den amerikanske professorn i psykologi John P Wilson framträdde i veckan på ett seminarium om behandling av tortyrskadade anordnat av Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Hans budskap var glasklart. Det krävs mycket kunskap för att behandla, rehabilitera och bemöta människor som utsatts för tortyr och det krävs under mycket lång tid. När det gäller rehabilitering kan det aldrig vara fråga om kort genomströmningstid eftersom de minnen man har av detta trauma finns med mycket länge, kanske hela livet. Under ett antal år har det funnits statliga pengar för sådan kunskapsspridning, kanaliserad via KANTT, kansliet för tortyr- och traumaskadade. De har haft och har stor betydelse för de tortyrskadades möjligheter till någorlunda normalt liv, till integrering och till att delta i arbetslivet. Vid årsskiftet kommer de här pengarna att försvinna och landstingen får ansvaret för denna behandling och kunskapsspridning. Det är olyckligt eftersom detta inte enbart är en fråga som berör sjukvården. Kunskapen behövs hos en mängd andra myndigheter i samhället, inte minst polisen, försäkringskassorna och arbetsförmedlingarna. Argumentet att vi tar emot färre flyktingar nu håller inte. Som beskrivits är det här fråga om långvarig behandling och kunskapen behövs under lång tid och den behövs i hela landet.

Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att kunskapsspridning om bemötande, behandling och rehabilitering av tortyrskadade ska säkerställas i hela landet?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1053 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 14 juni

Svar på fråga 1999/2000:1053 om tortyrskadade

Socialminister Lars Engqvist

Marianne Andersson har frågat mig om vilka åtgärder regeringen avser vidta för att kunskapsspridning om bemötande, behandling och rehabilitering av tortyrskadade ska säkerställas i hela landet.

Riksdagen beslutade 1995, i samband med psykiatrireformen, att avsätta 50 miljoner kronor för att stimulera insatser avseende behandling och rehabilitering av tortyrskadade. Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela dessa pengar. Den största delen av medlen har gått till olika projekt för forskning, metodutveckling, dokumentation och kvalitetssäkring. En mindre del av pengarna gick till att bilda ett nätverkskansli, KANTT @ Kansliet för tortyr- och traumaskadade, i vilket Socialstyrelsen och Landstingsförbundet agerat som huvudmän.

Enligt uppgift som jag fått från Socialstyrelsen bedrivs i dag 154 olika projekt runt om i landet av olika huvudmän inom området. Främst är det frågan om landstingsverksamhet, men även ideella organisationer, och i vissa fall privatpersoner, driver projekt om tortyr- och traumaskador. Många av de projekt som initierats kommer att fortgå under en längre tid. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att utvärdera både KANTT:s verksamhet samt de projekt som bedrivs. Enligt Socialstyrelsen har många av de pågående projekten uppnått goda resultat beträffande frågor som rör tortyr- och traumaskadade. Den utvärdering och sammanställning av pågående projekt som pågår, förväntas få till följd att olika projekt närmar sig varandra, vilket underlättar utbyte av erfarenheter och kunskap.

Utöver de insatser som nämnts ovan har Statens invandrarverk under ett flertal år lämnat projektmedel till landstingen för att stimulera utvecklingen av den psykiatriska vården. Utrikesdepartementet anordnade vidare i maj i år tillsammans med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet en konferens i Stockholm i syfte att öka kunskaperna bland beslutsfattare om hur sexuellt våld, övergrepp och tortyr används i länder som befinner sig i krig. Jag vill också nämna att Socialstyrelsen i oktober 1999 utkom med en handledning för lärare inom olika hälso- och sjukvårdsutbildningar om mångkulturell sjukvård. I handledningen läggs särskild vikt vid bl.a. behandlingsprinciper för rehabilitering av offer för tortyr och annat organiserat våld.

Avsikten med de medel som avsattes 1995 var att staten i ett övergångsskede skulle bidra till att bygga upp särskilda verksamheter för att öka medvetande om bl.a. tortyr och traumaskador. Den preliminära bedömningen är att pengarna har haft den eftersträvade effekten genom att fungerande nätverk och projekt tillskapats i olika delar av Sverige.

Genom projekten finns förutsättningar för en kontinuitet i kunskapsspridningen om tortyr- och traumaskador till myndigheter och institutioner. Jag kommer att med stort intresse följa de utvärderingar av projekten samt KANTT:s verksamhet som pågår.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.