Torkan på Afrikas horn

Skriftlig fråga 2024/25:385 av Olle Thorell (S)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Enligt den senaste rapporten från FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA), publicerad den 5 november 2024, fortsätter torkan att förvärra den humanitära krisen på Afrikas horn. Länder som Etiopien, Somalia och Kenya upplever en av de svåraste torkkatastroferna i modern tid, med allvarliga konsekvenser för miljontals människors överlevnad. OCHA:s rapport visar att över 20 miljoner människor i regionen lider av akut matbrist och att cirka 10 miljoner människor riskerar att tvingas lämna sina hem på grund av förvärrade förhållanden. Den långvariga torkan har förstört grödor, torkat ut vattenresurser och dödat boskap, vilket har försämrat försörjningsmöjligheterna och lett till förvärrade sociala spänningar.

Situationen är särskilt allvarlig i Somalia, där enligt OCHA:s uppskattningar omkring 6 miljoner människor nu lider av akut matosäkerhet. Därtill står omkring 1,5 miljoner barn under fem år inför akut undernäring. I Kenya upplever regionerna Turkana och Garissa också en alarmerande brist på mat och vatten, vilket har lett till ökad migration som hotar de redan ansträngda sociala strukturerna. I Etiopien har den långa torkan, i kombination med interna konflikter, lett till en mycket svår situation, där 8 miljoner människor nu är i akut behov av humanitärt stöd och hela samhällen står inför risken att tvingas lämna sina hem på grund av bristen på resurser.

För att effektivt bemöta denna kris krävs inte bara omfattande humanitära insatser utan även en väl samordnad internationell strategi för att maximera effekten av de resurser som tillhandahålls. Den svenska regeringens biståndsarbete på Afrikas horn har länge varit inriktat på att främja långsiktiga lösningar genom hållbar utveckling och stärkt motståndskraft mot klimatrelaterade katastrofer. Men i denna akuta situation är det avgörande att Sverige inte bara erbjuder direkt stöd utan även arbetar för att säkerställa att det internationella biståndet samordnas effektivt för att nå de mest utsatta.

OCHA:s rapport betonar vikten av att internationella aktörer, däribland Sverige, verkar för att underlätta koordineringen av biståndsinsatser och säkerställa att hjälpen riktas mot de områden där behoven är som störst. Det är också centralt att långsiktiga strategier för hållbar utveckling och klimatresiliens inkluderas i hjälpinsatserna så att Afrikas horn får förutsättningar att bättre hantera framtida klimatrelaterade kriser.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

Hur avser statsrådet, inom ramen för sitt tjänsteutövande, att säkerställa att Sverige genom både bilaterala insatser och internationella samarbeten erbjuder stöd och samordnar biståndsinsatser för att maximera effekten av det humanitära stödet på Afrikas horn, och vilka specifika initiativ och resurser har statsrådet och regeringen satt in för att stödja de mest utsatta samhällena i regionen och säkerställa att insatserna har en långsiktig inverkan och bidrar till regionens klimatresiliens?