tonårsaborter
Skriftlig fråga 2001/02:867 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-11
- Anmäld
- 2002-03-19
- Besvarad
- 2002-03-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:867
av Margareta Cederfelt (m) till socialminister Lars Engqvist om tonårsaborterAborterna ökade i stor omfattning andra halvåret 2001. Framför allt är det tonårsaborterna som ökar. Medan aborttalen är högst i de tre största städerna, ökar antalet tonårsaborter mest utanför storstäderna. Speciellt stora ökningar kan noteras i Kronoberg, Gotland, Blekinge, Halland, Västra Götaland och Norrbotten. Detta visar att ökningen är spridd över hela Sverige och inte knuten till vissa regioner. Socialstyrelsens expert i abortfrågor är mycket oroad över utvecklingen, speciellt som trenden ökar kontinuerligt. Socialstyrelsens nuvarande statistik ger små möjligheter till analys av bakomliggande orsaker till förändringar i aborttalen.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att antalet tonårsaborter ska minska i stället för öka?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:867 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2001/02:867 om tonårsaborter
Socialminister Lars Engqvist
Margareta Cederfelt har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att antalet tonårsaborter ska minska i stället för att öka.
Via de s.k. ungdomsmottagningarna, som är ca 220 i landet, har ungdomar god tillgång till individuell rådgivning om sexualitet och preventivmedel. Ungdomsmottagningarna driver ett mycket viktigt preventivt arbete, dels individuellt, dels via förebyggande arbete i skolor. När ungdomar svarar på frågan om varifrån de fått kunskapen om sexualitet och samlevnad nämner de ofta just skolan. Genom regeringens proposition hösten 2001 om hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) skärps skolans ansvar för att integrera hälsa och livsstil i undervisningen, inklusive frågor om sexualitet och samlevnad.
I dag har 20 av landets 21 landsting olika subventioner av framför allt p-piller för att förbättra tillgängligheten för ungdomar. Även genom skolhälsovården har många ungdomar tillgång till preventivmedel.
Regeringen planerar inför hösten en proposition om mål för folkhälsan med stor uppmärksamhet på ungdomars hälsoutveckling och levnadsvanor.
Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsunderlag @ en handlingsplan för att förebygga oönskade graviditeter. Detta utgör ett bra bidrag till alla de som arbetar med att förebygga oönskade graviditeter. Man kan bl.a. konstatera att jämfört med övriga åldrar så är tonåringar den grupp som i störst utsträckning använder rekommenderade preventivmedel då de inte vill bli gravida. De är också väl tillgodosedda när det gäller tillgång till billiga preventivmedel.
Det är mycket komplexa orsakssamband bakom den ökade abortfrekvensen bland tonåringar och det behövs breda kontinuerliga insatser även då abortfrekvensen är mer gynnsam än i nuläget. Samhällsförändringar sker även kontinuerligt och ställer krav på breda tvärsektoriella satsningar parallellt med pågående arbete som baseras på att höja kunskapsnivån och påverka beteendet hos tonåringar samt att ge dem rådgivning och tillgång till preventivmedel.
Sammantaget görs mycket i kommunerna för tonåringar för att förhindra oönskade graviditeter. Men det finns en social snedfördelning i fråga om aborter totalt sett. Vaksamhet på samhällsförändringar liksom att analysera och ta fram ny kunskap är ytterligare vägar att gå för att på sikt vända trenden med ökningen av tonårsaborter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

