tjänsteutnämning vid universiteten
Skriftlig fråga 1999/2000:386 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-15
- Besvarad
- 1999-12-22
- Anmäld
- 2000-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:386
av Ulla-Britt Hagström (kd) till jordbruksminister Margareta Winberg om tjänsteutnämning vid universitetenAv 30 prefekter på Karolinska Institutet är endast två kvinnor. Under 1999 har totalt 16 prefekter utsetts. Inte någon kvinnlig läkare finns representerad som prefekt. Flera väl kvalificerade kvinnor har kandiderat till tjänsterna som prefekt. Prefektens inflytande över forskningens inriktning är mycket stor vid Karolinska Institutet.
Cirka en tredjedel av läkarkåren är kvinnor. Närmare hälften av dem som disputerar vid medicinsk fakultet är kvinnor. Tillsättningen vid Karolinska Institutet kan innebära att forskningen om kvinnors hälsa åsidosätts.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till jämställdhetsminister Margareta Winberg:
Vilka åtgärder avser jämställdhetsministern vidta för att öka jämställdheten vid tjänsteutnämning vid universiteten?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:386 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg
Svar på fråga 1999/2000:386 om tjänsteutnämning vid universiteten
Utbildningsminister Thomas Östros
Ulla-Britt Hagström har frågat jordbruksminister Margareta Winberg vilka åtgärder hon avser att vidta för att öka jämställdheten vid tjänsteutnämning vid universitet och högskolor. Arbetet inom Regeringskansliet är så uppdelat att jag ansvarar för frågor som rör högre utbildning och forskning.
Den situation som Ulla-Britta Hagström beskriver är beklaglig. Det är av största vikt att både kvinnor och män ges lika möjligheter att bedriva och utöva inflytande över forskningen. Detta gäller naturligtvis även inom området medicin.
Regeringen har under flera år arbetat med att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom den högre utbildningen och forskningen. Det yttersta ansvaret för detta åvilar dock lärosätena. Universitet och högskolor ska liksom andra myndigheter erbjuda goda möjligheter för både kvinnor och män att meritera sig för högre positioner. Ledningsuppdrag som t.ex. prefekt är emellertid inte en anställning och regleras inte i högskoleförordningen. Hur personer utses till sådana uppdrag är en fråga för lärosätet att besluta om. Universitet och högskolor är dock enligt förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor (1993:1153) ålagda att i sin årsredovisning redovisa antalet dekaner och prefekter eller motsvarande könsuppdelat.
Högskoleverket arbetar inom ramen för sin verksamhet för att på olika sätt främja ett breddat rekryteringsunderlag avseende innehavare av ledningsuppdrag inom högskolan. Under året har åtgärder för att bredda underlaget inför de stora pensionsavgångar som väntas uppmärksammats. Under nästa år planerar Högskoleverket att utifrån ett jämställdhetsperspektiv utforma olika ledarskapsprogram för att underlätta rekrytering av nya ledare på lärosätena. Jämställdhet ingår också i den utvärdering av universitetens och högskolornas kvalitetsarbete som Högskoleverket har genomfört under hösten 1999.
Vidare har regeringen givit alla myndigheter i uppdrag att redovisa sin kompetensförsörjning. Myndigheterna ska särskilt redovisa vilka åtgärder som vidtas för att ge kvinnor och män lika möjligheter till utveckling och befordran. Uppdraget ska redovisas årligen till regeringen.
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.