Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tingsrätterna i Lindesberg och Karlskoga

Skriftlig fråga 2000/01:981 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-29
Anmäld
2001-04-03
Besvarad
2001-04-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 mars

Fråga 2000/01:981

 av Sten Tolgfors (m) till justitieminister Thomas Bodström om tingsrätterna i Lindesberg och Karlskoga

För allmänhetens förtroende för rättsväsendet är det angeläget att också små orter får ha kvar sina tingsrätter i framtiden.

Sammantaget ger polisbristen och det hot som finns mot lokala domstolar en känsla av att rättsväsendet överger inte minst mindre städer och glesbygd. Det är en olycklig utveckling. Det måste markeras att tingsrätter på mindre orter behövs också fortsättningsvis.

I Örebro län hotas tingsrätterna i Lindesberg och Karlskoga av nedläggning. Samma öde har drabbat Hallsbergs tingsrätt.

Vad avser justitieministern göra för att säkra rättsväsendets lokala förankring genom bevarande av tingsrätter också på små orter som Lindesberg och Karlskoga?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:981 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 3 april

Svar på fråga 2000/01:981 om tingsrätterna i Lindesberg och Karlskoga

Justitieminister Thomas Bodström

Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att säkra rättsväsendets lokala förankring genom bevarande av tingsrätter också på små orter som Lindesberg och Karlskoga.

Hela landet har behov av dömande verksamhet av hög kvalitet. Samhällsutvecklingen har under lång tid gjort det allt tydligare att dagens organisation måste reformeras för att ett väl fungerande domstolsväsende ska kunna vidmakthållas. Ett omfattande reformarbete pågår därför sedan flera år.

I skrivelsen Reformeringen av domstolsväsendet @ en handlingsplan

(skr. 1999/2000:106) slog regeringen fast ett antal principer som bör vara vägledande vid reformeringen av våra domstolar. Dessa är bl.a. att reformarbetet ska bedrivas med utgångspunkt i de krav som medborgarna har rätt att ställa på snabbhet, kvalitet och service, att domstolarna ska vara moderna och attraktiva arbetsplatser, att domstolsorganisationen ska utformas så att hög kompetens i allt dömande garanteras och att dömande verksamhet ska finnas nära medborgarna och bedrivas i alla delar av landet.

För att skapa förutsättningar för att förverkliga dessa mål inriktas reformarbetet på att utveckla domstolsväsendets organisation och arbetsformer, att öka kompetensutvecklingen för all personal, att ge förutsättningar för en mer långtgående specialisering av domarnas arbetsuppgifter, bredda rekryteringen av domare, förenkla förfarandet i såväl underrätterna som överrätterna, utveckla domstolarnas teknikstöd och att skapa större förutsättningar för samverkan mellan domstolar.

För att genomföra dessa reformer krävs en yttre domstolsorganisation där verksamheten vid varje domstol är av tillräcklig omfattning för att nå högt ställda mål på kvalitet, snabbhet och service. Samtidigt ska domstolsorganisationen möta medborgarnas berättigade krav på geografisk närhet till dömande verksamhet. För att förena dessa mål krävs olika lösningar i olika delar av landet. Det kan ske genom att tingsrätter läggs samman, att verksamheten bedrivs i en domkrets (en myndighet) med permanent verksamhet på flera orter, att i de fall arbetsunderlaget inte bär permanent verksamhet på mer än en ort, tillgängligheten och den lokala förankringen tillgodoses genom att domstolen har tingsställe vid en eller flera orter. Denna bedömning, som redovisas i handlingsplanen, har riksdagen ställt sig bakom (bet.1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255).

När det gäller domstolsorganisationen har reformarbetet bedrivits på det sättet att Domstolsverket på eget eller på berörda domstolars initiativ sett över organisationen i en viss region. I några fall har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att utreda en viss region och lämna förslag på den framtida domstolsorganisationen. Domstolsverket har remitterat utredningarna till berörda myndigheter och organisationer och därefter gett in sitt förslag till regeringen. Efter regeringens ställningstagande har förslaget anmälts till riksdagen. Även om det är regeringen som bestämmer om indelningen i domsagor och därmed antalet tingsrätter har riksdagen ett avgörande inflytande på frågan.

I en helt nyligen avlämnad skrivelse till riksdagen (skr. 2000/01:112) har regeringen redovisat hur reformarbetet utvecklas. Av skrivelsen framgår att det omfattande arbete som pågår är framgångsrikt.

En av Domstolsverket utsedd utredare har nyligen lagt fram ett förslag om de aktuella tingsrätterna och om tingsrätterna i Värmlands län. Berörda myndigheter och organisationer ges nu tillfälle att lämna synpunkter på Domstolsverkets förslag. Därefter kommer Domstolsverket att ta ställning till hur verket ser på frågan och redovisa detta till regeringen. Vi kommer givetvis att överväga frågan noga innan det slutliga ställningstagandet görs. Innan beslut fattas kommer regeringen, på motsvarande sätt som skett inför varje förändring av tingsrättsorganisationen, att anmäla frågan till riksdagen.

Jag varken kan eller vill föregripa regeringens ställningstagande. Jag vill dock påpeka att utformningen av domstolsorganisationen måste bestämmas utifrån medborgarnas behov av bl.a. kvalitet och närhet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.