tingsräternas framtid
Skriftlig fråga 2002/03:558 av Grönlund, Anna (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-02-20
- Inlämnad
- 2003-02-20
- Besvarad
- 2003-02-26
- Besvarad
- 2003-03-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:558
av Anna Grönlund (fp) till justitieminister Thomas Bodström om tingsrätternas framtidI Norrbottenmedierna har under den senaste tiden förekommit uppgifter om att det finns risk för att tingsrätter i Norrbotten läggs ned inom en snar framtid. Det handlar om tingsrätten i Gällivare och tingsrätten i Haparanda.
Den utredning som har utvärderat de sammanslagningar av tingsrätter som har skett under tidsperioden 1999@2002 har lett fram till att arbetet med att skapa större tingsrätter bör fortsätta. Utredningens slutsatser har medfört en oro för att de små tingsrätterna nu är utrotningshotade.
Men stora tingsrätter ökar avstånden och med det minskar rättssäkerheten. Närheten till tingsrätten är viktig. Lokalkännedomen försvinner och ideellt och lokalt arbetande vittnesstöd får det mycket svårare. Det är inte heller rimligt att medborgare tvingas resa över sextio mil för att få sin sak prövad i domstol.
Många upplever att de små tingsrätterna nu är hotade och med anledning av detta skulle jag därför vilja fråga justitieminister Thomas Bodström om han avser att verka för att fler tingsrätter slås samman samt vilka planer han har för Norrbotten.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:558 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2002/03:558 om tingsrätternas framtid
Justitieminister Thomas Bodström
Anna Grönlund har frågat mig om jag avser att verka för att fler tingsrätter slås samman. Hon har också frågat vilka planer jag har för Norrbotten.
En omfattande reformering av domstolsväsendet pågår sedan några år. Det övergripande syftet med reformarbetet är att säkerställa att mål och ärenden ska avgöras med högt ställda krav på rättssäkerhet och effektivitet. Förutsättningarna för allmänheten att få mål och ärenden prövade ska, med utgångspunkt i rättssäkerhet och effektivitet, vara lika över hela landet. Domstolarna ska ha en funktionell geografisk spridning i förhållande till allmänheten, myndigheterna och näringslivet.
Målsättningen för arbetet med att förändra den yttre tingsrättsorganisationen är att med bibehållen tillgänglighet skapa möjligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möjligheterna att rekrytera personal, skapa förutsättningar för återkommande kompetensutveckling, öka möjligheterna till specialisering samt att förbättra den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter. För att förena dessa mål krävs olika lösningar för olika delar av landet.
Riksrevisionsverket fick i december 2001 i uppdrag av regeringen att granska genomförda förändringar av tingsrättsorganisationen. RRV konstaterade i rapporten Tingsrätter i förändring att nedläggningen av små, judiciellt och administrativt sårbara enheter bidrar till att stärka domstolsstrukturen och göra domstolsväsendet som helhet bättre rustat att hantera förändringar i omvärlden samtidigt som möjligheterna att utveckla verksamheten ökar.
En särskild utredare fick därefter i uppdrag att bland annat utvärdera hur de genomförda förändringarna av tingsrättsorganisationen förhåller sig till de av regeringen uppställda målen för reformeringen av tingsrättsorganisationen.
Utredningen om utvärdering av vissa förändringar i tingsrättsorganisationen överlämnade sitt betänkande den 31 januari 2003. Utredningen tar inte ställning till några enskilda tingsrätters framtida organisation. Det finns inte heller något förslag som avser Norrbottens län som regeringen har att ta ställning till. Jag ska nu noga studera utvärderingen i sin helhet och kommer därefter att ta ställning till på vilket sätt reformarbetet ska bedrivas vidare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.