Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tillverkningsindustrins flytt från Sverige

Skriftlig fråga 2004/05:1096 av Larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-01
Inlämnad
2005-03-01
Besvarad
2005-03-09
Svar anmält
2005-03-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga 2004/05:1096

 av Maria Larsson (kd) till näringsminister Thomas Östros om tillverkningsindustrins flytt från Sverige

Omkring 50 000 jobb har, genom utflyttning av tillverkningsföretags verksamhet, försvunnit från Sverige de senaste fem åren.

Enligt en enkätundersökning som Svenskt Näringsliv gjort bland 4 500 företag kan 160 000 jobb komma att flyttas ut om svenska företag gör allvar av sina planer för de kommande fem åren. Nu senast aviserade Electrolux nedläggning av verksamheter i Sverige, för att i stället flytta produktion till låglöneländer. Också Ericsson har aviserat ytterligare neddragningar i Sverige.

Att tillverkningsindustrin nu flyttar alltmer produktion utomlands slår hårdast mot de människor i vårt land som har låg utbildning. Att industrijobb lämnar Sverige riskerar också att i förlängningen leda till att mer kvalificerade jobb inom forskning och utveckling försvinner från Sverige.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Thomas Östros:

Vad gör statsrådet för att förhindra att ytterligare 160 000 jobb försvinner från Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1096 besvarad av Thomas Östros

den 9 mars

Svar på fråga 2004/05:1096 om tillverkningsindustrins flytt från Sverige

Näringsminister Thomas Östros

Maria Larsson har mot bakgrund av en enkätundersökning som Svenskt Näringsliv gjort bland 4 500 företag, frågat vad jag gör för att förhindra att ytterligare 160 000 jobb försvinner från Sverige.

Rörligheten för företag, arbetskraft, kapital med mera har ökat på senare tid i takt med att marknader blir alltmer globala. Sverige är ett av många länder på den globala arenan, inte minst mot bakgrund av den för svensk ekonomi så viktiga exporten av produkter och tjänster. Detta innebär att Sverige måste agera kraftfullt på flera områden för att hävda sig i den internationella konkurrensen.

Sverige har en tradition av att inte försöka hålla tillbaka utvecklingen och skydda verksamhet som inte längre är konkurrenskraftig. Globalisering är något positivt, strukturomvandlingen fortgår och leder till ökad levnadsstandard. Vi har i dag en av världens modernaste industrier, vi ligger långt fram inom nya affärsområden och vi har en, i jämförelse med andra länder, låg arbetslöshet. Den svenska internationaliseringsgraden, det vill säga direktinvesteringarna som andel av BNP har ökat kraftigt de senaste 10@15 åren. År 1990 låg direktinvesteringarna på 5,3 % av BNP och 2002 hade de ökat till 46 % av BNP. FN-organet Unctad visar också att Sveriges attraktivitet ökade successivt det senaste decenniet. I en rankningslista, baserad på en mängd faktorer, över de mest attraktiva investeringsländerna har Sverige avancerat från en femtionde plats under slutet av 1980-talet, till en sjunde plats 1999@2001. Unctad visar också att Sverige är det åttonde mest populära land som intervjuade företag vill investera i de kommande åren.

Anledningen till att vi klarat av att vara flexibla och ställa om till modern produktion är att vi har ett välfärdssamhälle som satsar på alla medborgares utbildning och utveckling. Vi erbjuder omskolning och vidareutbildning till dem som drabbas av arbetslöshet. Därmed har vi en kunnig och kompetent arbetskraft, som snabbt kan ta till sig ny kunskap och teknik. Det är därför internationella bedömare rankar Sverige som ett av de bästa länderna i världen att investera i och att vi ser ett stort inflöde av utländska företag.

Jag vill även i fortsättningen vara med och satsa på utbildning, kompetensutveckling och att erbjuda företag de bästa möjliga förutsättningarna för sin verksamhet i Sverige. Kunskapsinnehållet och förnyelsetakten i produkter och processer måste öka för att företagen ska kunna möta sina kunders behov på ett bättre sätt än konkurrenterna. Konkurrenskraft internationellt och nationellt handlar mer och mer om god kunskapsförsörjning, produktförnyelse, innovativa och effektiva produktionsprocesser och en flexibel arbetsorganisation.

Det är samtidigt viktigt att arbetstagarnas behov av trygghet tillgodoses.

Regeringen bedriver en aktiv politik för att ta till vara olika tillväxtmöjligheter som finns i hela landet. Ett viktigt instrument för lokal och regional näringslivsutveckling är de regionala tillväxtprogrammen.

Regeringen arbetar med att på kort och lång sikt skapa goda förutsättningar för utvecklingen av näringslivet genom en rad insatser inom till exempel teknikutveckling, forskning, arbetsmarknadspolitik och exportsatsningar. Låt mig ge några exempel på ett antal konkreta åtgärder.

  • Finansiering/riskkapital. Regeringen har tagit fram en ny struktur för marknadskompletterande riskvilligt kapital (såddfinansiering och innovationsstöd) vilken bland annat innebär att ca 1,8 miljarder kronor kommer att kunna användas under den närmaste tioårsperioden för att finansiera företag i tidiga skeden.
  • Exportsatsning. Regeringen förstärker handels- och investeringsfrämjandet, däribland Exportrådet, med närmare 100 miljoner kronor under 2005 vilket innebär att det i år sammanlagt avsätts 400 miljoner kronor för att främja handel och utländska investeringar.
  • Regelförbättring. Ett av flera projekt på området är handlingsprogram för minskad administrativ börda som består av 291 konkreta förenklingsåtgärder som innebär att regler förenklas, administrativa bördor minskar eller myndighetsservicen till företagen förbättras.
  • Utökat nationellt entreprenörskapsprogram. Regeringen beslutade nyligen om ett treårigt nationellt program för att öka intresset för entreprenörskap bland ungdomar. Första året, 2005, satsas 45 miljoner kronor.
  • Generationsskiften. I december 2004 avskaffades arvs- och gåvoskatterna vilket väsentligt kommer att underlätta generationsskiften i företag. Regeringen gav nyligen Nutek i uppdrag att genomföra ett nationellt program för att underlätta ägarskiften i små företag. Programmet ska genomföras under perioden den 1 januari 2005 till den 30 juni 2007.
  • Branschsamtal ska genomföras med företrädare för trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri samt IT/telekom- och bioteknik/läkemedelsbranscherna där regeringen tillsammans med näringsliv och fackliga organisationer ska verka för utvecklingen av Sveriges ledande positioner.

Vidare arbetar regeringen med att erbjuda alla möjlighet till utbildning, kompetensutveckling och, om man drabbas av arbetslöshet, möjligheter till omskolning för att hitta ett nytt jobb. På det här sättet vill vi erbjuda företagen en attraktiv miljö att verka i och kompetent arbetskraft inom de områden som efterfrågas.

Det här har varit en framgångsrik väg, vi har under det senaste decenniet halverat vår arbetslöshet och kraftigt ökat vår industriproduktion och export. Jag avser att även framöver arbeta för att skapa goda förutsättningar för tillväxt och utveckling på lokal, regional och nationell nivå i alla delar av landet och jag kommer att noga följa utvecklingen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.